Kvällens föreläsning....

....handlade om hur vi människor i organisationer, ledarskap och i andra sammanhang försöker sätta guldkant på tillvaron. Föreläsningen, som var intressant, gavs av professor Mats Alvesson. Hans professur är på Lunds Universitet, men han har även varit verksam på andra universitet i landet lagom. Och denna föreläsning handlade om allt annat än lagom. Den tog upp den verklighet som vi skapar oss och att den sedan har svårt att förhålla sig till den imperfekta verkligheten (ni måste förstå att jag är så stolt över mig själv över att jag faktiskt förstod vad han menade!). Företag, människor, organisationer vill vara grandiosa och skapar därför illusionsnummer, de vill uppfattas på ett visst sätt, man härmar andra och ribban höjs ständigt. Marknadsföringen som disciplin kom också upp på tal. Det som jag absolut kunde relatera till, då jag själv har funderat mycket på det, är hur ett CV kan förändras bara med hjälp av några enkla ordval. Till exempel så har jag arbetat som utbildningskonsult, visst låter det bra? Men vad gjorde jag egentligen? Jag var lärare. Och det låter annorlunda, eller hur?


Men det finns risker, menar Alvesson. Dels så tär det på kvalitéen. Han menar att vi ska satsa på substans inte bara tomma ord och titlar. En enkel lösning som många tar till ifall kompetensen brister eller ifrågasätts är att det sätts in kompetensutveckling, men är det verkligen lösningen? Ett annat problem att vi kommer bli cyniska med tiden och ett annat spöke som lurar bakom kröken är narcissismen, där självkänslan hela tiden pendlar beroende på hur mycket bekräftelse som ges. Kontentan var att denna bubbla av grandiositet spricker med tiden. Den här guldkanten som man vill förgylla sitt företag, sin organisation eller sig själv med är kanske inte så enkel att uppnå och frågan är om vi strävar efter rätt saker. Det är nämligen inget "lika med tecken" mellan ökad konsumtion och ökad tillfredsställelse. Bit i den ni!


Guldkramar

Emilia


Blommor från en minnesvärd stund i förra veckan...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback