Saknaden efter...

...Marius känns, jag har vant mig vid honom. Men om jag får lägenheten som jag hoppas på så ska jag kidnappa honom! Eller det kanske räcker med att fråga Sammy om det är OK att jag honom några dagar. Nu är det bara tio minuter kvar och då borde resultatet om gårdagens lägenhet komma upp. Jag är lite nervös, minst sagt - det skulle faktiskt vara bra om jag fick den. Men jag försöker inte tänka på det för mycket.

Idag var jag på bildterapin, var så trött imorse. Ulliz ringde mig från andra rummet och sa att nu fick jag faktiskt gå upp! Så jag gjorde det - men trötter var jag...Väl på terapin gick det ganska bra. Målade lite abstrakt. På vägen dit köpte jag mig en latte, trots den köpfria månaden. Nu är jag i alla fall tillbaka på Odenplan, har diskat lite och som vanligt är jag inne på nätet och bloggar. Min plan var att jag skulle gå och lägga mig igen, men jag vet ju att det inte alls är bra så jag håller mig uppe.

Mina funderingar kretsar kring träning idag. Lusten är på noll, ingen motivation alls. Men å andra sidan, det kan ju ge ag något: jag blir piggare och mer vältränad, kanske får mer inspiration till något mer denna dag? Att det ska vara så svårt - dessutom bor jag nu mer fem minuter från gymmet...Hur som helst så måste det bli lite mat först, annars kommer jag inte att orka. Ulliz har precis kommit hem, hon har fixat lite med sin kvaddade bil och köpt toapapper.

Nu sitter vi här och planerar dagen - klockan är 11.38 så nu får ingen längre tacka "ja" till lägenheten - men vad gör jag nu? Kanske ska jag ringa? Ulliz nickar....

Vi får se, jag meddelar senare. Det lutar åt Yoga!

Ciao
Emilia


Här är ännu en liten sötis som gärna busar med bollar!
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback