Lite sorgset, men ändå lever livet vidare...

Jag har idag av en ren slump kommit in på en blogg som berörde mig väldigt mycket, eller det är egentligen två bloggar, en mors och en dotters. Madde heter dottern. Eller hette, för hon dog nyligen i cancer. Båda har de bloggat om hur det har varit att tillsammans kämpa mot "den jäkla idioten", dvs cancern. Och mamman skrev ett fantastiskt inlägg om hur de sista dygnen var. Jag drogs in och det var helt otroligt vad vackert hon beskrev det oundvikliga. Och hon verkade stark, Madde, hennes blogg var ett stridande, ett kämpande, men den var även fylltd av glädje såsom när hon förlovades med sin pojkvän. Men sorgset är det förstås, särskilt när jag läste hur lång tid det tog innan hon fick göra ordentliga tester och innan hon fick en diagnos.


Till de glädjande ämnena är att jag idag gick på en föreställning med Ulliz (tack gulliga du för att jag fick följa med ikväll!!) som hette Forellen and Me och spelades av Charlotte Engelkes, en av Ulliz´ kompisar. Den var sevärd och speciell, med många vackra scener och sånger. Det är synd att jag inte tar mig iväg oftare på sådana tillställningar, för det gav både mig och Ulliz inspiration till Ryck Upp Dig. Har sett en annan föreställning med Charlotte som heter Eleven Lovely Lovesongs, och den tyckte jag väldigt mycket om. Hennes hemsida är: http://www.charlotteengelkes.com/


Träffade även gumman Emily idag, det var kul att ses, även om vi alla är lite trötta nu för tiden. Jag kan också informera om att det blir ingen långprommis på fredag, Agnieszka arbetar och jag känner mig krasslig och trött (skriver detta ifall någon hade tänkt att hänga på).


Då är det dags att slå igen portarna för idag, lämna gärna tips på andra kulturella arrangemang som finns. Ah, jag ska ju ha en köpfri månad i oktober, undra hur det kommer att gå! Wish me luck!


Emilia

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback