Oj, vilken dag. Legat på plajan hela dagen och fick in en joggingtur nu på kvällskvisten – skönt. Men det är klart, det finns saker som gör mig lite förvirrad, vet ju att frestelser lurar bakom hörnet. Därför tänker jag ibland på Stockholm, staden som jag kommer att återvända till. Bloggen har en gyllene regel – never talk about love, för att jag inte vill utlämna mig själv på det sättet – och inte andra heller för den delen. Så jag sätter punkt här med en glädje över de vänner som jag har hemma!

På lördag ska vi hälsa på några gamla bekanta, det ska bli roligt. Och på onsdag är det frisören som gäller, men det kommer bli en dagsutflykt för hela slanten, vi tar nog med oss matsäck.. Skönt att lämna hemmet ett tag. Ja, för detta är mitt hem, mitt hem där jag kan vara mig själv. Och jag ger aldrig upp här. Jag känner till de flesta hörnen, smågatorna, affärerna. Vännerna är några stycken, men en del har även lämnat byn för arbete utomlands. Det är synd, men så är livet. En del kommer nog att stanna här hela livet. Och jag kommer att komma hit. Jag skulle gärna begravas här. Med tanke på att jag döptes här, så skulle det kanske vara ett bra avslut.

One
You and me
Sister and brother in heaven
Love strong, but still broken
So many times
I see you In my dreams
You and I
Are the only ones
As one in heaven