....med gott samvete. Eller ja, jag gjorde helt enkelt något utanför vad jag skulle kalla normen. Berättar om en stund.


Igår kväll, kära vänner, var det dags för Inspirationskväll med temat att stärka unga kvinnors hälsa - ett ämne som absolut bör hamna under luppen. För oj, vad många av oss som mår dåligt (räknas jag som ung kvinna även fast jag fyller 30?) - det finns ingen hejd på statistiken. Kvällen var på Nalen, på Regeringsgatan inne i stan och talarna var Tinni Ernsjöö Rappe (författare och frilansjournalist), Karin Jordås (arbetar på mentor), Emma Pihl (företagare, coach, inspiratör). Sedan var det även en kvinna psykolog, vars namn jag har inspelat på band, hon var också en person som verkade eftertänksam (hon är med i 2,6 miljonersklubben).

En av höjdpunkterna som gav mig extra energi var Doreen Månsson, jag hade ett stort behov av att skratta igår och oj, vad den tjejen kan bryta is. Givetvis talades det mycket om unga tjejer och kvinnor och det som Emma Pihl gav oss att ta med, det är att vi ska göra något. Och det behöver inte vara stort. Moderator för hela programmet var chefredaktören Maria Gerlofson. Hon avslutade kvällen med att skriva Gör! på tavlan.

Ja, just det. Jag var en av dem som fick en bok igår, det fanns lappar påklistrade på stolarna, under, där det stod Grattis. Så jag är en bok rikare - och temat är ju personlig utveckling. Men just nu tar jag paus från de böckerna. Har snart läst ut Good enough - och då är det enough. Jag läser samtidigt en bok som heter Märk världen - uberintressant. Och lite svår. Det pratas om fysiker och det pratas om medvetandet. Här kommer ett citat:

"Det som görs av det som kallas jag, görs troligen av någonting i mig som är större än jag" (James Clerk Maxwell 1879)

Ni undrar förstås hur jag gjorde bort mig. Ja, gick fram till Maria Gerlofson, eftersom jag var intresserad av en artikel som Tinni Ernsjöö Rappe har skrivit för tidningen PS. Så jag frågade om den skulle publiceras snart och då var Maria vänlig och säga att hon kunde skicka mig det numret. Glad i hågen efter att dessutom ha vunnit en bok drog jag fram mitt gigantiska visitkort och började prata om att slå två flugor i en smäll (ja, jag skulle inte ha emot att skriva för en tidning som PS) - men det kändes inte rätt när orden kom ur min mun. Det var ju min adress hon skulle få, inte ett megavisitkort. Så här efteråt så har jag skrattat åt mig själv och min framfusighet - jag bröt helt enkelt mot normen - kanske var det bra egentligen - vem vet? Jag ska i alla fall skriva ett mail till Maria och ge henne min hemadress, för artikeln som Tinni har skrivit verkade genomarbetad och intressant (handlade just om unga kvinnor och deras mående m.m.)

Idag och två dagar framöver kommer jag att arbeta med Anthon Berg, alltså choklad. Ganska trevligt måste jag säga!