Tända ljus, te och Att föra bok (?)

Ensam hemma. En hel dag att fylla. Sov ut till strax innan tio och har sedan dess ringt några samtal och läst på om bokföring. Men jag tar det i etapper. Har 20 minuter kvar att läsa, men tog en paus. För ja, det är inte så roligt. Men säkert allmänbildande. Till detta dricker jag te, Hötorgsblandning, gott värre.

 

Har ni tänkt på er kallelse något på denna jord? Jag vet att det låter religiöst värre, men låt mig omformulera: tror ni på att ni har ett uppdrag här? Alltså att ni ska lämna något avtryck? Jag försöka komma på vad det skulle kunna vara. Och jag tror faktiskt mig lite grann veta. Till exempel att lämna glädje. Att hjälpa till där det går. Det senaste är inte alltid lätt. Till exempel detta med att älska sin nästa. Jag är så insnöad på mitt egna liv att det blir lätt att man glömmer bort andra. Men jag tänker på det i alla fall. Sen höll jag på ett tag med Ryck upp dig - och kanske att det händer något på den fronten också.

 

Mitt i allt så ska man vara sann


Vad är att vara sann? Hur är man när man är falsk? Är det att man ljuger? Eller lever en livslögn...? Jag läste ju en artikel om Lisa Nilsson och hon säger bland annat att hon har behov av att vara olik sig själv ibland - ena dagen hänga med väninnorna och andra dagen vara en ensamvarg. Jag inser att jag är föränderlig och att det är okej. Ena dagen planerar jag företaget andra dagen är offerkoftan på. Träningsperioder varvas med bara vara. Och det får vara så. För visst har jag tänkt att det är alldeles för hattigt. Något som verkligen har bestått är bloggen. Men även den har ju tider av torka. Eller djup. 

 

Vad är lycka? Det beror på mottagaren. Vad är lycka för mig är den adekvata frågan. Det beror på var någonstans i livet som jag befinner mig. När det är mörkt i mitt inre så kan till och med tårar vara lycka - för då vet jag att jag lever och reagerar. I företagandet kan lyckan vara att veta att det faktiskt fungerar och bär. I vänners sällskap är lyckan skrattet. När jag är hungrig kan lyckan vara att veta att jag har mat. När jag läser och hör om hungersnöd så knyter det sig i magen - människor hungrar. Det är olycka. Vad gör jag för att påverka? Det är också olycka - att inte veta hur. Men glöm inte det lilla perspektivet - vad du gör i din vardag. Och även om du ska älska din nästa - älska dig själv också.

 

 

Kommentarer
Postat av: Dora

Fint inlägg, vännen! Jag lär mig att älska mig själv. Det anses underlätta livet...

Kram

2009-11-19 @ 15:35:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback