14.09 - busenkelt. Men ändå så svårt.

Jag vill ju så gärna. Ha struktur och vara strukturerad. Jag vill ha kontroll. Och jobba för att känna mig duktig. Det är vad jag vill just nu. Busenkelt. Men ändå så svårt. Just nu resonerar jag så här: jag har promenerat i två timmar runt Årstaviken, jag har ätit en god lunch, jag har diskat. Duschat. Varför inte nu ta det lite lugnt? Har jag bråttom någonstans? Näe. Men kraven är där ändå. Suck.

Steg 1: Förflytta mig till köket, där jag lite snabbt städar undan så att datorn får plats

Steg 2: Kreativt kaos som mynnar ut i det som jag har planerat. Jag tror det tar ca en och en halv timme. Heja, heja, heja! Nu kör vi! Nu.

Steg 3: Bege mig till staden. För jag behöver det.

Igår var det yoga - Oh, I think I am in love. With what it does to my body. Please never leave me. Claudia Galli menar att störst av allt är kärleken. Jag önskar att hon kunde övertyga mig, men samtidigt - så rätt.

En tekopp skänker lycka till lilla mig. Tillsammans med citron och ingefärachoklad kan jag se dagen i ett smarrigare ljus. Däremot nackont som säger mig att jag borde ringa sjukgymnasten. Och andra samtal att göra har jag också.

Då kanske det är dags att skrida till verket.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback