Det är skönt när jag sitter i soffan och bestämmer mig för att göra precis det jag vill. Det är skönt att med gott samvete strunta i snooze-knappen på morgonen och istället bara sova vidare genom att stänga av väckarklockan. Det kallar jag för att respektera sig själv.

Nu får jag inte glömma att jag har mat som görs i ugnen.

Semmeltisdag. Eller fettisdag. Vi ska gå (alltså jag, Maria och Klara, även kanske min syster) till kafé Lux, tydligen mycket goda semlor enligt recensenter. Jag tycker om mina tisdagar, kan jag konstatera.

Imorgon börjar en del av det som jag skulle vilja kalla allvarets tid. En ställningstagande som jag funderat på att ta under fastan är att undvika rött kött. Men kyckling och fisk går bra. Detta under 40 dagar. Sen! Det som jag tidigare har nämnt är shoppingstoppet. Det kan tyckas svårt. Men också enkelt och befriande. Ni som hängt med ett tag vet att jag levde parallellt med mayan i höstas. Mayan är alltså det liv som vi lever i kommersialism och sökandet efter den materiella lyckan. Den ställer jag mig utanför - med andra ord.

Regler för de 40 dagarna - räknat från den 17 februari (onsdag)
Inget rött kött
Ingen shopping och så lite fika ute som möjligt (tisdagarna med Maria är fikat ett måste!)


Sen är det ju viktigt vad jag också gör den här tiden. För någon annan än mig själv. Alltså inte bara fokus på vad jag inte gör. Utan vad jag gör.

Jag kikade lite snabbt igenom gamla blogginlägg - oj vad jag har hunnit med de senaste två åren. Och jag tycker mig skönja GLÄDJE, VÄNSKAP. Och MAT







Några tjejer som ska ses och äta temla!