Jag och Sven har talats vid idag. Och arbetat med vårt program. Tala nu om vad det är ni gör! Det är ju onekligen så att jag inte kommer undan. Så här är det - under min resa som Emilia stötte jag på besvär för några år sedan. Av psykisk karaktär. Men det är ju egentligen inget att skämmas över - men det är inte lätt att bara säga det. Så nu gör jag det - för jag står för att jag är lite smått galen. Det är en del av mig. Kalla det depression, kalla det instabilitet, kalla det nonsens - jag vet ju själv vad jag har gått igenom - eller hur?

Så nu är det dags att komma ut ur garderoben - och det gör jag tillsammans med min vän Sven - och vi ska prata om bakgrunden, vändpunkten, förändring.... Det kommer att bli bra och det känns tryggt att vara med Svenne, som dessutom har lite rutin på saker och ting! Vi jobbade på i säkert mer än en timme och sedan trollade vi ihop en sallad med tonfisk och halloumi.

Mitt budskap för dagen, till de 0-20 personer som läser denna blogg, skit i normen och våga vara annorlunda - det är vackert, det är utmanande och förhoppningvis är det på det sättet som vi kan förändra världen!