Nämen. Liksom lycklig (?)

Jag har allt jag behöver. Den tanken slog mig för någon minut sen. Och då är det bara att tacka och ta emot. För det är ganska vackert och tryggt att känna så.

Kanske är det så att jag trivs så bra just nu för att allt stämmer. Både på vänskapsfronten och jobbet. Jag har varit grymt effektiv de senaste dagarna, och saker börjar lossna. Till saken hör: ingen stress. Och: jag ber om hjälp ifall jag behöver det. Tack fina L som kunde ta mitt telefonsamtal idag - toppen! Jag tar saker i min takt, men behöver saker göras, så gör jag dem. Jag är inte rädd. Jag är frimodig.

Min kompis M sa till mig häromdagen att jag är mer öppen i bloggen nu, om hur jag känner. Det stämmer. Men det är ändå viktigt med den nyansen, att jag aldrig lämnar ut någon. Det är viktigt för mig, och för dem som jag träffar (eller inte träffar). Samma sak med foton, jag ber om lov.

Just nu är löpningen min räddning. När saker och ting inte riktigt fungerar är det bara på med skorna och ut i spåret. Och nu har jag Ulliz som kan hänga på ibland. Eller Elviz. Planen är att springa onsdag och lördag denna vecka.... Kanske att jag kommer upp i 45 minuter? Eller: jag ska komma upp i 45 minuter!







En vacker låt!



Varje dag är en resa. Bort från dig. Jag tar tåget och sätter mig längst bak. Bara för att kunna känna minnena i ryggen, men samtidigt lära mig att glömma dem. Ditt ansikte suddas mer och mer ut. Jag minns inte din röst längre. Nej, det är inte lätt. Men ja, det är så det ska vara.


Sen är det så att jag är på jakt efter en ny mobiltelefon, så en första dejt skulle kunna vara att vi går och fixar det! Till exempel...
Kommentarer
Postat av: Kinga

Otroligt fint inlägg :)

2011-08-16 @ 02:20:21

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback