Att härda ut eller inte - det är frågan

Igår på yogan var det fyra positioner med händerna ovanför huvudet som skulle genomföras. Att hålla händerna i olika grepp kallas på yoga-språk för mudras.

Till saken hör att vi tidigare har gjort dessa övningar. Och jag får mer eller mindre panik. Jag får känslan av att vara låst och har tyckt att det är ganska obekvämt. Laddat med andra ord, och vi håller varje handposition en stund, vilket gör att många tankar hinner passera i huvudet. Det som händer är att jag oftast inte "härdar ut". Men så igår kände jag att jag verkligen ville, för det är så skönt efteråt, när man tar ner händerna. Och vi pratade om det förra veckan, jag, Svenne och Janne. Hur man ska förhålla sig. Och faktiskt härda ut.

Det viktiga för mig blev att bestämma mig innan, att nu tänker jag klara positionen. Med den inställningen klarade jag det. Men det var inte helt lätt. Och på de sista två (nummer 3 och 4) trodde jag att tårarna skulle rinna. Dels lite av att det gjorde ont, och dels att jag inte förstod varför det var så jobbigt.

Så jag fixade alla fyra. Och kunde vara lite stolt. Det som också hände var att jag blev alldeles varm i ansiktet. Spännande detta med yoga.

Efter kundaliniyogapasset sitter vi ofta och pratar en stund. Och igår blev samtalsämnet bland annat - när ska man välja att härda ut? Är det prov på mental styrka? Kroppskontroll? Jag vet inte riktigt. Ibland är det nog bra att tänja på gränsera. Om man vet vad effekten blir - och att den i så fall är positiv. Mår du dåligt på en arbetsplats kanske inte härda ut är den bästa metoden.

Välj att härda ut - men vet då varför du härdar ut - det jag menar är att det finns positiva härda-ut -situationer. Det kan finnas högre mål.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback