Jag mådde så illa att jag hade god lust att börja gråta. Satt på tunnelbanan efter ett killerpass på Iform, med kettlebellsen. Jag körde en stor del av passet med en tolva (tolv kilo). Plus då en promenad innan på trettio minuter. Som man bäddar får man ligga. Ja, det hade nog inte varit ett dumt alternativ - lägga sig på tunnelbanegolvet och börja grina. Istället tryckte jag mig mot vagnsväggen och försökte med positiva tankar som gick under kategorin "jag är snart hemma - och då får jag i mig mat". För det var där skon klämde - jag fick ett blodsockerfall och panikade, hela kroppen skrek efter mat. Funderade på att öppna vaniljyoghurten som jag hade köpt och halsa direkt från tetrapaket.

Nu mår jag bra igen. Och vad passade inte bättre än att titta på Jakten på lyckan med Hanna Hellquist? Lycka är något jag kan säga ett och annat om. Ifall jag är på det humöret. Men framför allt så blev jag ikväll enlightened av författarinnan Barbara Ehrenreich (som bland annat har skrivit Gilla Läget och nu också Bright-sided - how positive thinking is undermining America).

Hon sa något som fick mig att skratta och samtidigt säga med all den ärlighet som jag besitter - "det här gillar jag - det här vill jag testa!". Och det var att om du fokuserar för mycket på dig själv, då blir du nog olycklig. Men om du går utanför dig själv, och engagerar dig i din omvärld, och lägger märke till det som sker runtomkring dig - då är det inte otippat att du känner dig lycklig! Så min konklusion är - jag skiter i mig själv och går utanför murarna. Ja, hur mycket tid lägger jag inte på mig själv? Och funderar, checkar av, känner efter, testar, funderar lite till - på hur lycklig är jag egentligen??

Faktumet att klockan är 22.35 kan bidra till att min lyckonivå, om jag nu ska fokusera på den en sista gång, sänks markant. Däremot struntar jag i alla måsten och skjuter upp dem till imorgon. Livet är ganska härligt ändå. Kan erkänna att jag har fått en dos kärlek injicerad i både hjärna och hjärta, och det ingick även en känsla av längtan - vilket gör att jag går omkring och vill att det ska vara fredag. Nu.