Tysta veckan - ett svar på min kropp & knopp

21.46 Tankarna går som vanligt, men kanske något långsammare?

Det finns anledning att ta hand om sig själv. Och lyssna inåt. Jag var inne i en kyrka i Linköping, en liten katolsk kyrka som låg ganska nära centrum. Där, utan att vara särskild redo, fick jag känslan av att bli lyssnad på. Det var som ett omedelbart bönesvar (apropå Diagnos Omedelbar). Det var häftigt. Och jag undrade lite vad det kunde betyda. Till saken hör att jag har under en kortare tid proklamerat att jag ska ha en tyst vecka.

Tysta veckan är egentligen ganska enkel. Jag ska vara mycket ensam, stänga av alla intryck, gå i kyrkan. Mindre socialisering och mer inåtlyssnande. Jag har många funderingar med oklara utgångar, det behövs tid för reflektion helt enkelt.

Så. Det är det som händer just nu. Jag har inlett tysta veckan idag - jag kunde känna en ny sorts närvaro. Även om jag inte var särskilt tyst när jag umgicks med Svenne. Fast långa partier gick vi bara på Djurgården, tysta.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback