Lyckofabriken granskar lycka - att arbeta, älska och se fram emot något

Om än något senare än vanligt, så tittade jag på sista avsnittet för Jakten på Lyckan ikväll. Lycka är inte bara trendigt, det skapar debatt, det skapar lystnad, det skapar oro... Jag tyckte om att Hanna Hellquist gick tillbaka i programmet och tog fram de personligheter som hon hade träffat - och vad de tyckte om lyckan.

Intressant är uttalandet som den kvinnliga författaren Barbara Ehrenreich gör - att ju mer vi ältar oss själva - desto olyckligare blir vi. Och jag tror det ligger en hel del i det.

Bengt Brülde, som har varit programmets lyckoexpert menar att det är lite onödigt att vi svenskar ska bli lyckligare - vi har det ju förhållandevis bra - varför inte hjälpa andra istället?

En tjej mailade in till programmet och menade på att vi komplicerar det hela - det som behövs för att vi ska vara lyckliga är: ett arbete, kärlek och att ha något att se fram emot. Då ska vi se. Är jag lycklig? Jag arbetar (idag mer mindre än mycket) och jag tycker om kärlek, även om det skapar viss frustration och frågor kring vad jag håller på med. Men det där att se fram emot saker - det är ju underbart! I think I know what makes me happy! Eller en del av det som behövs...

Just nu ser jag fram emot imorgon kväll!




Kommentarer
Postat av: Ki

Vilken fin blogg du har Emilia, tack för den.

Bara en liten kommentar till denna sida. Jag har läst Barbara Ehrenreichs bok Gilla läget och själv ältar hon nog ett och annat som handlar väldigt mycket om henne själv och hennes egen kränkthet. Kritiskt tänkande är långt ifrån det samma som negativt tänkande.

Att hysa hopp och se möjligheter i sitt liv är en nödvändig om än inte tillräcklig förutsättning för ett liv som man själv har glädje av och finner meningsfullt. Så tror jag och så har jag upplevt mitt liv hittills.

2011-03-22 @ 15:31:05

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback