Tulpanerna i mitt kök har kanske en dag till av liv i sig. De luktar liv, men viskar om vissnad. Själv har jag sedan i söndags vissnat en del också. Det finns inga självklara skäl. Det är mest en känsla. Och kanske kan det bottna i det faktum att sömnen emellan söndag och måndag aldrig infann sig.

Inatt drömde jag skumma drömmar. Utanför Kaknästornet, som för övrigt var mycket högre än det är i verkligheten, fanns en plattform, högt uppe i skyn. Såg ut som en farkost av något slag. Vi (minns bara att jag inte var ensam) hamnade där. Och sen vred sig farkosten så att man lutade sig mot jorden. Där fick vi se hela alltet. Men höjden gjorde att det ilade i magen. Och sen. Släppte jag taget och föll. I drömmen innan var jag på kronprinsessans bröllop. Tillsammans med en kompis. På en båt tror jag det var.

Läser en artikel om not-to-do-listor (i Yourlife). Blir förstås inspirerad och förundrad. Det jag definitivt vet att jag ska göra är följande: springa! Och köpa mjölk till kaffet. Och jag nöjer mig med de målen. Att jag sen sitter och fnular med en artikel och annat spelar ingen roll. För att jag har fått springa. Och jag får känna det jag vill. Det är ingen som förbjuder mig. Helst vill jag leva i ett vakuum ett tag. Och det är också tillåtet.

Kyss mig en gång. Och det kommer att betyda allt.

Denna låt, drygt 20 minuter lång, brukar vi lyssna på i slutet av yogan. Då ca 8 minuter. Lugn och bra!

Ni kanske märker att det inte blev någon not-to-lista. I just didn´t do one. Men jag gillar konceptet. Och ska läsa klart artikeln!