Lite annorlunda

Jag kan inte sätta fingret på det. Kanske kan det kallas trötthet? Eller är det något annat?

På yogan i onsdags hade jag ett stort motstånd i kroppen. Hela jag gjorde uppror i många av övningarna. Jag kunde inte stå ut och kände mig låst i positionerna. Och då skapades ett missnöje hos mig. För jag ville så gärna klara dem. Övningarna alltså.

Och så idag. Jag sprang (jag springer mest hela tiden) - men samma sak där. Ett motstånd. Och allt gick så långsamt. Men lyckades ändå med 5,4 kilometer. Klart att jag är nöjd. Men det är något i sinnet. Något som jag inte vet vad jag ska göra med.

Det finns kanske en förklaring i att jag har avvikit lite från Rutan. Det där som jag har skapat. Det där som jag kämpar med. Det finns begränsat med plats, och nu har det varit knökfullt. Saker att göra. "Borden" som känns svåra att göra om till "vill". Jag tycker inte om ordet stress (uttjatat, tråkigt, ospecifikt), men det ligger nära till hands att faktiskt skriva - jag tror jag går omkring med stress i kroppen.

Vill jag att det ska vara så här? Nej. Kan jag göra något åt det? Ja.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback