Det hände för någon dag sedan. Jag skulle ut på lilla innergården hos min syster. För att röka. Någon eller något och dessutom jag själv gillade inte alls det beslutet – och jag skar mig på fingret då jag skulle öppna dörren. Ett hål i fingret. Med blodet rinnandes, i takt med regnet stod jag där. Som något envist. Näe, det kändes inte alls bra.

Det som däremot känns bra är att vara här med min syster.  Huset som hon bor i är ubermysigt och dessutom har jag fått en egen säng. Hon vet ju hur viktigt det är att jag får sova ordentligt. Jag uppskattar det jättemycket. Hon bor med några vänner och en av dem är Karin. Karin är en tjej med skinn på näsan och väldigt mycket energi. Det smittar av sig. Och är det något jag behöver så är det energi. Och inte svindyra cigaretter! Jag tror jag har fattat det nu.

Vad gör vi då? Ja, en trevlig park finns precis utanför dörren, där hängde vi en eftermiddag. Sen äter vi ute en gång om dagen – idag är det wraps på menyn. Igår var det fish n´chips. Efter en mycket lång bussresa var vi nämligen några timmar i Bangor igår – jättefint ställe! Det var jag och min syster. Framför allt tyckte jag om promenaden längs vattnet. Planen idag var egentligen att vi skulle gå på Bikramyoga – men vi känner oss inte riktigt fit for fight. Tydligen svettas man mer än mycket, och jag har ingen lust att tuppa av idag.

Jag kan också berätta att jag läser mycket. Just nu är det Mia Skäringers bok Dyngkåt och hur helig som helst som som är på schemat. Jag har räknat att jag redan har gapskrattat tre gånger. Och känner att hon inspirerar mig till att säga NEJ. Det finns saker som jag ska säga nej till. Och hon visar på i boken att det kan bli hur bra som helst. Och hur dåligt det kan gå om man säger JA istället. Och jag vill ju ta bra beslut. Så är det ju.

Om 50 minuter ska vi ses.  Jag ska byta om och fixa till mig. Hur kan jag vara hungrig igen?? Kanske för att jag har powerwalkat…

Dagens TACK

Tack för min syster

Tack för min hälsa

Tack för Mia Skäringers humor

Vem eller vad vill du tacka?