Det blir inte alltid som man tänkt sig. När jag aktiverar mig maximalt känner kropp & knopp ibland: stopp! Men eftersom jag gläds av allt roligt man kan göra (som att prata med sängförsäljare dagarna i ända, laga mat och springa trots kallt väder) så hör jag inte mig själv alltid. Då blir resultatet - en megaförkylning. Men jag har en bundsförvant och tillsammans gör vi allt i vår makt för att jag ska bli frisk. Jag laddar med diverse alvedonpiller, sinova, bafucin, kan jang och egentillverkad ingefäradryck. En och annan apelsin landar i magen också. Sa jag att lussebullarna försvinner också? Mystiskt. Goda.

Jag är vid gott mod och ska fightas allt vad jag kan! För jag vill ut och springa igen! Och yoga! Det får bli en megavilovecka. Men jag trotsade lite av sjukbacillerna och sprang iväg och köpte julklappar. Himla trevligt!







Foto: C. Lind





Tänk. Åh

Oj. Inte visste jag hur engagerad man kan bli i ett lussebullebak.

Nu vet jag.

Vill du veta?

Se nedan!





Hennes namn är Klara



Klara-Knåderi



Mamma Maria visar. Klara jobbar på



Jag gillar




Så var det penslingsdags. Observera tvåhandsgreppet



Koncentration à la russin



Klara klarar allt. Russinkompetens



Ugnen fick Emilia sköta



Klara kvalitetssäkrar bullarna. Mamma Maria undrar lite hur vi ska få i potatis- och purjolökssoppa i detta bullmonster



Jo. Man får vara trött. Det var vi allihopa



Tack Maria, Klara och Christofer för en fin lördag!





Foto: C . Lind

Nä. Det var just det. Att jag går omkring och bär på en massa dålig energi. Som jag är trött på det. Och gå inte i min väg, för jag är farlig nu. Eller så är det kanske så, att jag behöver uppfostra mig själv till att vara en glad jänta. Som inte tänker så förbaskat mycket. Ja, en och annan tanke skulle jag gärna bli av med. Tänker lite till. Jag tycker ju om att vara mig. Jag kan faktiskt vara rätt rolig. Få folk att dra på smilbanden litegrann. Nog är jag en sån där som man spontant gillar? Ordentlig och proper när det krävs. Galenpanna när jag får som jag vill. Trött varvad med totalt endorfinsug. Hur ska jag ha det egentligen? Ingen aning.

Jag vet bara att idag har det gått trögt. Sitter och klurar på omformuleringar. Hade en startsträcka som tog hela morgonen. Fick disken gjord, bara jag slapp sitta framför datorn. Men så tog jag tag i det. Och det är precis som det brukar: allt löser sig. Ja, all vånda är i viss mån onödig. Klok, klokare, klokast.

Hepp. Då var det fredag.




Foto: C. Lind

Några stunder




Kungsgatan pryds av ljus. Och lilla Jag                    Foto: C. Lind



Igår var jag som sagt på ett suveränt fik. Och kom hem en tröja rikare - se nedersta bilden till höger - en klassisk Emilia-tröja med ränder



Ingen brist på mat här inte. Både sushi, som syster bjöd på, och sedan en finfin fika med lyxsaffransbulle
När jag höll på att rensa här hemma fann jag recept på världens bästa saffranskaka. Receptet hänger nu på kylskåpet...
Sista bilden är tagen av C. Lind

Jag snöar in på det mesta. Eller ja, hittar jag något intressant så grottar jag gärna ner mig. Nu handlar det mycket om valfrihet och varför jag vill börja kommunicera utifrån mina och andras behov. Jaha kanske du tänker - är klockan så mycket? Men till saken hör att jag tänker klarare och klarare. Är mer förberedd på livet. Och samtidigt också livrädd. Om du visste vilka rädslor jag går omkring och bär på. Även om jag rent förnuftsmässigt kan avfärda dem, så är det känslan som styr. Köp två rädslor till priset av en. Ja, rädslan kommer sällan ensam.

Vi börjar med valfrihet. Det jag skriver nu är utifrån en kommunikationsskola som kallar sig Non-violent communication (NVC). Det är en kurs som jag går varannan vecka, och den sorten av kommunikation tror jag någonstans tilltalar mig. Det finns flera aspekter att ta hänsyn till. Till exempel så talas det i Non-violent communication om att vi alla går omkring och bär på någon sorts valfrihet. Jag vet inte exakt hur långt det här sträcker sig, för jag känner att det finns gränser där med. Att det skulle vara lite lätt provokativt att påstå att alla människor har valfrihet. Men låt oss titta på några situationer, som jag gärna vill kommentera utifrån ett valfrihetsperspektiv.

"Jag måste jobba" - den meningen baseras förmodligen på ett ekonomisk tänk - du vill kunna betala din hyra och dina räkningar, du vill ge din familj trygghet. Men då vill du väl jobba? Eller måste du? Kan du välja bort att jobba? Det som händer är att olika konsekvenser tillkommer pga vårt handlande. Men valet kvarstår - du kan välja bort att jobba, men får då konsekvensen att du inte klarar din ekonomi. Så då är det väl ändå inte helt fel att säga - att du vill jobba? Ge mig gärna dina tankar!


Testa att sätta in den här typen av kommunikation:

Jag vill....för att

Gör om alla dina "måsten" till att "jag vill.....för att" - vad händer då?

"Jag måste träna" --> Jag vill träna för att jag i slutändan mår bra av det!

Jag skrev en liten kortis som handlar om just NVC. Den kan du läsa här på Livskick



Få ljus i din kommunikation                                 Foto: C. Lind

Dagen började med ett härligt möte. En del av en process är färdig - vilken resa. Nu är mina nya visitkort på väg hem till mig. Kommer i början av nästa vecka.

Men det är inte bara visitkort. Det är något mer. Att ta tag i mitt företagande - på mina villkor (vad skönt att det kan vara så!), har varit viktigt. Och en del av den resan är frustration. Och lärdomar. Jag är, på något konstigt vis, en junkie för feedback och förändringar. Jag måste förstås klargöra att det samtidigt är jobbigt. Det krävs av mig att jag tänker om. Tänker nytt. Tänker igen. Men. Det händer saker, och jag utmanas. Än en gång på mina villkor.

Tänk om allt gick på räls. Vari ligger utvecklingen då?


Låt det göra lite ont. Ändå.

08.11 Pigg. Eller i alla fall så pass att sängen inte lockar. Ett tag var det liksom bara fokus på att gå och lägga sig igen. Har ätit frukost med min fina och funderar nu på dagens upplägg. Klockan 10.00 har jag möte med H, och det ser jag verkligen fram emot!

Annars? Jo, jag tänker att jag ska julpynta lägenheten idag! Om syster kommer hem till mig (ja, var är hon?) så tänkte jag mig lunch och julpyntning. Får se om jag ska komplettera med något eller om jag är nöjd som jag är... Givetvis kommer det att dokumenteras!

Rutan. Min ruta. Ni som undrar vad den är för något kan läsa här

Jo, tillbaka till ämnet. Jag tycker jag har varit bra på det här med att vara i min ruta. Jag har dragit ner på tempot i viss mån, och det gör också att jag kan vara mer närvarande. Och är jag det, då är jag där, i nuet. Det är häftigt. Men så skrev jag igår till en kompis, att jag tyckte att tiden bara slukas upp (av vad kan man ju undra) - och det var nog ett uttryck för att jag vill en massa saker. Att vilja tycker jag generellt är en positiv egenskap. Men till saken hör att jag tror vi bör vilja med balans. Och inse att val är oundvikliga.

Som nu: jag skulle kunna rabbla allt jag vill: göra julkort (köpte ny, väldigt dyr, stämpel igår!), skicka in fler artikelidéer, måla, läsa, läsa lite till, träna, träffa vänner, blogga, läsa bloggar, sticka, städa...

Oj oj. Jag uppgraderar. Till Rutan 2.0. Vad det innebär vet jag inte riktigt än. Men en ingrediens är nog att vilja med balans...










Lyssna om ni kan och vill på Lalehs versioner från programmet Så mycket bättre. "På gatan där jag bor" gjorde hon riktigt grymt bra!

I lördags var det dags för Fotomässan, som pågick från fredag till och med söndag. Det är alltid speciellt att gå på lördagen, för jag tror att det är som mest folk då. Jag har aldrig varit på Fotomässa förut. Så det var spännande, trots att jag varit på Stockholmsmässan veckan innan (då var det Allt för hälsan).

Mycket riktigt, det var gott om folk. Och typ foto i kvadrat. Jag har intresserat mig för foto det senaste året, och sedan jag fick låna en systemkamera har nu intresset ökat markant. Det gör ju också att en fotomässa blir verklig inspiration. Jag och finaste gick runt och kollade lite i de olika montrarna och även på deras boktorg. Det fanns också en hel del fotografier att titta på. Bland annat något som kallades för Älskade Stockholm, där massa olika bilder från just Stockholm var tagna - jättefina! Det ska finnas en bok med alla fotografierna, men den var slut på mässan.

Bästa monter tyckte jag vara Fotosidans - de bjöd på kaffe, det fanns möjlighet att sätta sig och inspiration till att gå med i deras sida. De hade ritat en tidlinje längs väggen som visade på Fotosidans utveckling - det gillas!

Mässans häftigaste: att få testa kameror som smattrar och ger grymt bra bilder

Mässans smartaste: att vi tog med oss matsäck

Mässans inspiration: alla fotografier! Nu vill jag fota mera!

Jag kollade även en kameraväska och vet nu vad jag ska ha för något!





Pigg till en början



Smatter. Måste säga att det var häftigt. På riktigt.



Vi tog en hel del bilder                                         Foto: C. Lind



Bästa monter. Bästa du.
(foto på mig: C. Lind)

Fredagen inleddes med ett besök på ett av mina favoritbibliotek i stan - Biblioteket Plattan, där jag lånade en intressant bok om att skriva bättre! Den är ganska smal, så utläst hoppas jag den blir. Sen var det häng för hela slanten hemma hos Herr Höckert. Matlagning, städning och Idol!



Att skriva. Känner mig Kallad



Mat, och jag var verkligen hungrig



*väldigt gärna*



Höckert, the Boss



Rullader med god sås, lök och potatismos med persilja



Frasse var med på ett hörn. På sitt sätt



Efterrätt #1



Efterrätt #2



Höckert bakom kameran. Emilia och hennes fina framför



Höckert Och Emilia                                          Foto: C. Lind

Här sitter jag i köket och bara myser. Liksom fredagsmys på en söndag. Hur bra är inte det? På plats har jag finaste vännerna och målet denna söndag är att julkortspyssla och umgås. Vi har en tjejgrej-grupp på Facebook och det här var mitt bidrag! Det fina är att vi pratar om allt mellan himmel och jord, men ett tag visste jag inte om det skulle bli något julkortspyssel eller inte. Men nu är det full rulle. Vi har fikat bullar och pepparkakor och druckit första glöggen på länge! Snart ska jag dricka lite earlgreyte och fortsätta med fler blogginlägg. För helgen har nämligen varit fylld med häftighet! Så kom gärna tillbaka!




Tände ljus i lägenheten



Klippa, klistra & konversera - här med Ida & Ulliz



Annika, lilla Klara, Maria och Mica


Lillfröken undersökte både rum, papper och pennor

Torsdagen fylldes med det jag mest av allt tycker om: vänner! Och dessutom två finfina hundar: Franke & Elviz. Ja. På kvällen hade jag kurs. Där hände det minsann grejer: tack A, M, P, U och Du vars namn jag inte minns.





Trippelbloggtrio: fina Suzan var i stan. Och vem springer vi mer på? Jo bästa Miss C




Gårdagens mat - den sista bilden med lax var dagens lunch! Mat är min passion just nu! (Det har det väl alltid varit kanske några tycker...?)



Igår eftermiddag, efter jobb på stan, träffade jag fina Ulliz. De hade vinterpyntat lite, så jag passade på...




Fångade bollmonstret Elviz på bild. Han tyckte inte alls att det var någon bra idé att jag & Ulliz skulle på kurs...




Det hände grejer på stan. Julgrejer. Fint med allt ljus!




Bästa vännen!



Jag tog helg redan imorse. Eller ja, det blev lite städning här hemma. Men jag behöver vila hjärnan lite från jobbet. Men jag är back on track på måndag - det händer en hel del spännande!!

Ikväll ska jag och finaste umgås med Herr H och Herr Frasselini. Det ska bli kul! Och planen är att heja på Amanda Fondell som gör en grym insats på Idol!



Jag påminns ständigt om meningen med mitt liv

Sen. Men kanske också nu? Det är nu jag lever mitt liv. Inte sen.

Ofta finns framtiden i mitt huvud. Som att det var nu. Men så är det ju inte. Så då gäller det att ändra fokus.

Några stunder de senaste dagarna. Har haft en fin vecka och tidigare helg!



Testade en ny god pasta från Zeta. Och till det en god improviserad pastasås. Parmesanen var pricken över i:et



Det kan vara okej att gå upp 06.30



Matlagning i fokus - här ugnsrostade grönsaker med en grymt god olivolja (Novello från zeta!) och färsk ekologisk timjan



Det hann bakas grahamsbullar med fikon och cashewnötter, en del med valnötter också
Foto: C. Lind



Och vi har ett resultat
Foto: C. Lind



Färg i tillvaron


Låt mig finna

Startposition



På tå



Nöjd & Bus


Koll på läget





I dagen finns lugnet, så jag letar

Att komma ihåg - det kommer alltid att finnas saker att göra.

Att tänka på - välj därför noga vad du gör

Rutan är din vän


Jag har en idé om hur jag ska gestalta den här veckan som kommer. Det lutar åt en skriftlig meditation för mig själv. Att stanna upp är att ge mig själv chansen att både välja och välja bort.

Jag har fått lite frågor om Rutan. Så jag tänkte förklara vad det är för något. Lite mer konkret.

För några veckor sedan fick jag Rutan av en kompis. Jag skulle vilja kalla det för ett förhållningssätt. Det vill säga - mitt liv består av en ruta - vars innehåll jag själv har makten över. Det man ska komma ihåg är att Rutan syftar till stressreducering och eftertanke - varför fyller jag mitt liv med just de här sakerna? Vad kan jag ta bort? Vad vill jag lägga till? Ibland visualiserar jag min Ruta. Ett exempel är när jag ska sova. Då "ritar" jag en ruta runt kroppen. Det blir som ett skyddande skal. Då är det svårt för ovälkomna tankar att komma in. En viktig tanke med rutan är att den har begränsat med plats. Därför städar jag ofta i den. Rensar, luftar ut, ger mer plats för andning. Eller vad det nu är jag vill ha fokus på. Ju mer plats, desto mera lugn.








Alla foton tagna av: C. Lind

Och så kom söndagen. Om du sover i nästan tio timmar så kan jag i alla fall säga ett: bra förutsättning att bära upp otympliga föremål och dessutom: energi för bullbak. Du som tycker att sömn är onödigt: tänk om! Dagen har varit full av fina stunder. Jag delar med mig av fjorton.

Vilken stund var din idag?



När du får en väska med finfina raggsockor kan en reaktion vara lycka i strumpformat



Vi trodde att vi behövde Sven idag, när vi bar upp möbler för trappan. Sven fick agera arbetsledare. Och det gjorde han riktigt bra. Svenne The Boss



Stund #3 - när man vet skillnad mellan kamera och kamera. Jo sörrö.




Stund #4 Männen i mitt liv




Titta riktigt noga




Höst i kvadrat. Och även det sista av hösten. Typ snart höstdeflation     Foto: C. Lind




Stund #7 Le och livet ler tillbaka. Men det är okej att fälla en tår då och då också.
Foto: C. Lind



En av mina favoriter idag #8                                        Foto: C.Lind




Blåklint. Får en känsla av Bröderna Lejonhjärta igen. Andra gången för den här veckan.




Sven. Punkt.






I min värld är mer sömn en förutsättning för kanelbullebak. Eller hur det nu var. Ja. Gott!
Foto: C. Lind



Kärlek i bullformat. Min mage gillar.
Foto: C.Lind



#14








Kommande veckas intention: Rutan

Tusen bilder i huvudet. Men i hjärtat en enda bild. Hjärtat har sin egen ruta.

Jo. Igår var det som sagt Allt för hälsan 2011. Jag tycker det är så kul med människor som samlas för att inspireras, mötas och samtala. Det här är frilansvardagen när den är som bäst!

Ändå. Ett rut-tänk är bra även här.

Förutom att tappa min nya lur i toaletten, så är jag ganska begränsad när det gäller mässor. Jag planerar det jag ska låta mig inspireras av. Och väljer bort en hel del massa!

Här kan du läsa om pressinvigningen!

Inom kort kommer även en inblick i sömnkunskap - på Livskick! Jag är på Allt för hälsan för Livskicks räkning. Men passar på att hälsa på redaktörer som jag kanske aldrig träffat irl. Ofta är det ju mail- eller telefonkontakt som jag har. Jätteroligt! Hann även knyta en ny kontakt igår - så jag hoppas på fler jobb förstås!

Sen träffade jag två bloggare också. Kommer på bild nedan! En av dem intervjuade jag för ett tag sen - intervjun med Terese Alvén, sparkibaken, kan du läsa här!


Så var det detta med kameran. Det blev bara en del bra bilder. Mestadelen blev suddiga. Men vet ni? Det var själva klickandet som jag var sugen på - att gå bortom rädslor och verkligen våga fotografera. Och det gjorde jag. Så jag är nöjd! Nu håller jag på att lära mig flera inställningar - så nu ska här börjas ta bättre bilder!


Jag hälsade på två mässor - Allt för hälsan och Mitt kök


Om du såg henne så var det jag!



Inspirerande och i mina ögon: söta tjejer! Terese Sparkibaken och Sofia Uppochhoppa


Jag tyckte om färgerna och känslan i inspirationsutställningen som Svenska Moderådet stod bakom!



Blossom stod på scenen och intervjuade på! Ska kolla in scenen mer idag tänkte jag!



Slank in på Mitt kök, och landade i Zetas monter. Där gjorde jag en intervju och fick även testa lite nyheter. Mer om detta inom kort!



Väl hemma på kvällen testade jag Zetas nyhet inom pasta. Detta med en egengjord pastasås med bland annat tomater, bacon, broccoli, paprika och annat gott!



Jobb i kombination med myskväll med vacker pojke = sant



Kände mig nöjd                             Foto: C. Lind





Inspiration kräver plats. Så töm dig och välj noga vad du ska inspireras av

Det här med kärlek. Är jag extra sårbar då? Eller kanske snarare extra stark? Lite av varje?

Min andra kärlek är lånad. Han heter Canon. Och är en systemkamera. Inte visste jag att jag skulle falla pladask. För dig faller jag fortfarande.

Jisses. Ska det bli ett fotomonster av mig? Fotomonstret AB.

Ni vill väl se?


Jag fick kurs häromdagen. Fotade och blev fotad. När du ser mig, är jag sedd på riktigt
Foto: C. Lind



Att fota mat blev en fröjd. Att äta den också



Allt blir helt plötsligt fotobart. Prylarna i rummet talar till mig. Eller jag till dem



Man skulle kunna tro att jag bara klickar. Men jag jobbar också - nu senast har jag intervjuat en intressant forskare om barns hjärnor. Det säger i och för sig klick mellan mig och mitt jobb också. Klick.



Ljus. En svaghet jag har. Även för lukten som uppkommer när man släcker dem.



Imorse när vi vaknade möttes vi av detta. Glädje & mörker i ett. Vilken kombo



Ingen höst utan äppelpaj. Och ingen äppelpaj utan vaniljsås. Lyxliv.



Mina pelargoner ger sig inte. Aldrig.


Om du. Om jag. Om vi.

Det bor en ängel i mitt rum. Hon gör mig lugn.
Det bor en annan i min kropp. Hon har den vackraste av själar.
Hon är kärlek. Hon är hopp.
Och hon berättar för mig, allt det jag säger dig
Jag älskar dig

(Eva Dahlgren, Ängeln i Rummet, versionen såsom jag hör den)

Versionen som Laleh gör i Så mycket bättre är en av de låtar som jag lyssnar på nu.

På kvällarna, innan jag går och lägger mig, händer det något i själen. Jag tänker i textform och formulerar allt det där jag vill skriva. Till dig. Till er. Till många. Skrivlusten är maximal. Ändå väljer jag att sova. För att Rutan är prioriterad. Det är en balansgång. Och jag väljer att inte gå på mina impulser just nu. Även om det kliar i fingrarna.

Nu är det en ny jobbdag. Eller jobbtimme mer exakt. Jag fungerar bäst om jag får arbeta intensivt i någon timme, för att sedan ta paus. Faktum är att de bästa idéerna får jag när jag vilar eller när jag är ute i spåret. Så lägg in vila på schemat - du vinner på det! (eller träning!)

Det gäller att välja, även i Rutan. Välja vad jag vill berätta om. Kanske något som berört mig. Det finns flera saker som verkligen lämnar spår i denna kropp och själ. Jag kan börja med att ge er några glimtar från lördagens Gröna Linje - denna gång med sällskap av Christofer och hunden Elviz. Som också går under namnet Bollmonstret - men det är en annan historia. Låt mig nu istället presentera -





Startfältet är laddat. Och så bar det iväg....



Ej att förglömma: gruppens motor som drog oss längs linjen - Elviz!



Om man vill kan man plöja löv i 6,5 kilometer...



Jorå. Så att. Härligt med egen fotograf!      Foto: C. Lind



Hösten delar med sig av det sista den har



Nu traskar vi vidare. Och uppe på backen tar Emilia en välförtjänt smörgås



Sven at Brommaplan. En van och trevlig vandrare



Grabbarna Grön Linje och Tant Gredelin. Eller hur det nu var..?   Foto till höger: C.Lind




Var nyfiken. Livet ler mot dig då



Jo. Vi klarade etapp 2!                                              Foto: C. Lind

I andningen. I sängen. I soffan. På promenaden.

Hur gör du för att ladda batterierna? Eller kanske viktigare: Laddar du dina batterier?

Nästan varje dag laddar jag min mobil. För det är en smartphone. Och smartphones drar batterier.

Jag tänker att jag har ett smarthuvud. Som drar förbaskat mycket. Problemet är - min laddare är osynlig. Tänk om vi hade en laddare på riktigt. Som man med ett enkelt tryck kopplade in i väggen. Vad gör vi istället? Vi går in i väggen.

Se till att ladda dig. Det är en väl investerad tid. På kundaliniyogan brukar man säga att det är lika viktigt att vila som att göra övningarna. Jag säger som så här: det är lika viktigt (viktigare?) att vila som att jobba. Och - det är i vilan som det händer! Hur många gånger har jag inte under avslappning fått de mest fantastiska idéerna?

Suzan, som jag sprang Topploppet med, har en grym tävling på sin blogg. Hon anordnar den tillsammans med Röhnisch och vinsten är en jacka! Det är klart att jag ska tävla - och det ska väl du med?




Jag måste säga att Röhnisch gör många riktigt bra grejer. Som mina löparbrallor som jag köpte för ett tag sen. Håller allt på plats och grymt sköna att springa i. Idag försvann 6,5 kilometer under fötterna. Och snart yoga med Herr Höckert. Livet leker.

Små justeringar. Stora promenader. Andning som fungerar. Kärlek i hjärtat. Gammalt i dåtid, Nytt i nutid. Ge mig mod.



Kanske le lite extra



En promenad som bjöd på höstlukt. Jag var liten för en stund



Hitta det där



Att vandra in i ditt hjärta Maria



Fasader i centrum



Ljuset bjöd på något nytt för mitt sinne



Jo. Jag tyckte detta var bra. Alltså formuleringen



Du får min själ att blomstra




Se men inte röra. Röra men inte se