Du ser. Det finns väldigt bra orsaker till varför vi ska röra på oss. Om du inte vet dem, så kan jag berätta för dig. Om ett sätt att gå. Helt makalöst bra.




Hitta dig själv en bästa vän. Bestäm er för att gå en linje. Typ buss - eller tunnelbanelinje. Jag och Herr Höckert bestämde oss för Gröna Linjen - Hässelby Strand till Farsta Strand. Här startar vi!



En rolig grej är att fotografera varje station. Här station nummer två: Hässelby Gård



Det händer grejer. När man går. Som söta vita katter som tycker vi ska stanna en stund. Svåra val...



Vi har gjort linjen förut - men då åt andra hållet. So we were remembering good old times (lines?)



Det finns alltid en linje att följa. Eller pilar. Och hösten bjöd på sin bästa sida



Delsträcka 1: Hässelby Strand - Islandstorget. Sen blev det lax med ris och pepparrotscrème hemma hos mig. Fötterna kändes. Cirkus 7 kilometer.



Idag fnular jag på att ta ut kroppen på en löptur. Det gäller att ställa in sig







När jag tittar på dig så vet jag vad kärlek är

Rutan är nöjd just nu. För inget känns för mycket och inget är för stort i mitt liv. Eller ja, det skulle vara du i så fall. Men du passar precis in, du och rutan kommer bra överens.

Går omkring och lever mig ett lagom. Vem kunde tro det om mig? Jag kan ju vara allt och ingenting på samma gång. Men vet ni vad. Jag har hunnit tänka en hel del. Jag tror min hjärna skulle må bra av en alldeles egen ruta. Men tillbaka till min ansats. Det kan nämligen vara så att jag har luskat ut mitt liv. Lite hur jag vill ha det. Mäktigt. Läskigt. Och hur genomför jag det?

Jag behöver inte svaren på mina frågor. Däremot har jag fått något annat. En riktning. Nu börjar jag gräva efter modet.

Våga möta mig själv och mina behov. Utifrån mig. Utifrån det som skulle kunna vara mina egna normer.

Jag tittar på livet, och observerar. Ibland blir jag riktigt rädd. Men så minns jag - det är ju mitt liv jag ska titta på. Ingen annans. Tack.

Vet du hur du vill ha det i livet?











För mig finns bara du

Det händer att en viss grad av oro hittar sitt hem i min kropp. Ofta i bröstet. Utan att egentligen veta varför, så smärtar det till - och jag måste ta till avslappning för att mildra eller ta bort den. Jag har slutat att leta orsaker, för jag finner sällan svar. Istället är mitt nya fokus rutan. Ett begrepp, ett redskap som jag fick av en vän för inte så länge sen. Hur fungerar den? Jo, den har begränsat med plats. Så det gäller att välja omsorgsfullt - vad vill jag att mitt liv ska innehålla? Och framför allt - konststycket att begränsa sig blir viktigt.

Enkelt? Nej. Kanske. Vet inte. Beror väl på.

Min uppgift de kommande dagarna är att fylla rutan med det jag vill. Och också tömma den på annat.

Igår ritade jag upp en ruta runt kroppen. Där låg jag i rutan, och det var bara jag som fick plats. Alla tankar som ville vandra in, fick stanna utanför. För en stund fick Lugnet plats. På riktigt.











Kan vara värt att lyssna på
Rutanmusik

Just nu är ett av mina jobb ute i handeln, i tidningen LevaPS! Jag gjorde en stor intervju med fina Pia Johansson. Anledningen var/är programserien (6 delar) Barn till varje pris? som går på SVT1 nu under hösten.

I köket hemma hos Pia fick jag svar på frågor om hennes egen barnlängtan och hur det var att spela in ett program med samma tema. Ja, det var några av de saker som vi pratade om. Tipset är ju förstås att köpa tidningen, nummer 11. Dessutom fick jag träffa hennes nittonåriga katt Eucharisto. Han kändes sagolik och sjöng för mig.








"För mig är en kärnfamilj där kärnan är kärlek - sen kan det se ut hur som helst"
Pia Johansson ur LevaPS! nummer 11
Av: Emilia Arvidsson
Foton i tidningen är tagna av Robert Paraniak




Vill du läsa lite annat som jag skrivit?

Då tipsar jag om:

Fem frågor till Terese Alvén på Livskick
Recension av Varför meditera? på Livskick
Hur kommer framtidens hälsa att se ut? på Livskick

Rutan continues. Nu med medverkan av Viljan att förändra. Småhuttrandes halvsitter jag i sängen och tittar på bilder från i helgen. Glad är jag. Men det är något mer också. Och därför vill jag gömma mig i ditt hjärta.



Kärlek & Sol = Sant



I min Ruta finns det plats för Höstliga intryck. Som ett guldgult träd



Du & Jag = Ja



Oslagbar Höstdag



I Hjärtat Vår



Solstrålar som inte bländar alltför mycket



Värmande färger

Små saker gör skillnad.
Rutan. Ja du Rutan. Kanske behöver jag tydligare kommunicera för mig själv vad som ska finnas därinne. Och det här med Luft. Det måste finnas luft i rutan. Annars kvävs jag. Det kan ha varit så att jag har kvävts litegrann den senaste veckan . Men så kommer det tillfällen då jag bara andas. Och det är på riktigt då. Jag stannar upp, tänker på tanken Andning. Och så gör jag det. Jag var på väg till tvärbanan för någon dag sen. Och jag uppmärksammade ett Stressat Hjärta. Då var andningen det bästa jag kunde ta till. Det hjälpte.

Vadå? Är hon stressad? Nej. Men jag är lätt-stressad. Det behövs inte alls mycket ibland. Men jag är också lätt-ordnad. Om jag tar tag i min stress så kan jag bemästra den. En styrka.

Stora saker gör också skillnad.
Annars kan jag berätta att min fina bror kom till stan denna vecka. Och i fredags tog vi oss till Fotografiska. Bor du i Stockholm tycker jag absolut att du ska bege dig. Av två anledningar: maten uppe i Caféet/Restaurangen och Utställningarna. Vi blev väldigt imponerade av svampsoppan som vi åt. Och räkmackan till var verkligen en räkmacka. Massa räkor. Nick Brandt, vars foton nu finns på Fotografiska, är helt fantastisk. Om du vill veta mer: klicka här.













Ge mig en imorgon

Det är inte helt lätt. Att skala av. Att vara i Rutan. Den har dessutom inte så mycket plats, lilla Rutan. Det handlar helt enkelt om att välja bort och välja klokt. Det skulle vara toppen om jag nästan hade lite tråkigt, för att dra det hela till dess spets. Men jag har det bra, äter regelbundet och tränar. Och ser min tid som värdefull. Det är en förutsättning för att kunna vara i Rutan.



Selection of moments


Träffade Ulliz i söndags. Vi promenerade i Haga efter en....


....jättegod lunch!



Elviz var med på ett hörn



Hann se lite allt möjligt



Tyckte livet var vackert



Jag och Herr L var och handlade mat till middag häromdagen. Katter som försvinner är dessvärre vanligt



Vi äter middag mest hela tiden. Och lite annat också.



Jag tycker om att vara i mitt liv nu




Om du inte har lyssnat till Eva Cassidy föreslår jag att du gör det. Himla bra. Faktiskt!



Du. Kan inte annat än le

Bra fråga. Jag är i min ruta. Och jag trivs. Dessutom påminns jag om att vara i den. Mycket och länge. Men det är klart att ni ska få en uppdatering av den gångna veckan. I all enkelhet. Sen ska jag sova. Med din hand i min. På låtsas. Imorgon på riktigt. Skala av. Vara med dig.



I min ruta finns det plats för sånt här



Och detta med



Jag hann köpa ett par röda handskar. 199 pix på Åhléns. Här instruerar jag syrran hur man städar handfatet. Insåg att jag hade handskarna på mig fortfarande. Ja. Ni ser själva



Åh ja. Maria & jag träffades för planering av solresa. Vi hann med en finfika med fantastisk juice. Och Jag hann andas lite.



Jag hann träffa Herr Höckert. Och Herr L som numera huserar i mitt hjärta. Vi såg Amanda Fondell sjunga igen. Och jag adopterar henne gärna.



Plötsligt var det lördag. Och Syster skulle firas. Toppengänget hade det bra. Herr Pappa undviker kameralins, men han var med, det kan jag intyga!



Jorå. Kom på andra plats med min orangea klot. Pappa skadade sig på sista ronden. Men han bet ihop och lät mig slå ner hans käglor. Herr Höckert imponerade och spöade samtliga deltagare med sina strikes. Men det var inte det enda vi skulle göra denna kväll...



Vi blev bjudna på restaurang av Pappa. Trevligt sällskap och god mat...



Förrätt: laxtartar på kavring
Huvudrätt: kalvkött med sås, potatiskaka, marinerad sparris och marinerade tomater
Efterrätt (ej bild) gudagod creme brulee med havtorn



Vi var alltigenom nöjda! Bra initiativ av vår käre far. Som här kramar om sin dotter. Så pass suddig bild att han får vara med!




Nu: inga tankar. Nu: sova

Vi hade sju extrasponsorer med i vårt Topploppslag den 1 oktober! Här kommer mina tankar om produkterna!

Och - ni har väl inte missat min goodiebags-tävling? Den avslutas nu på söndag! In och tävla med er!




Gainomax proteinbar - tre smaker - jag har än så länge testat chocolate orange - och den smakar väldigt bra, sådär lagom "segig" och god! Jag funderar om inte detta skulle kunna vara ett alternativ till fika vid kaffet? Lite godiskänsla ändå... Den andra jag testade var Toffee flavour, helt okej denna med! Jag trodde att den skulle bli min favorit, men icke - chocolate orange is da thing!



Dr Hauschka - vi blev sponsrade med både ansiktskräm och ansiktsvatten. De heter Rosencreme light och Ansiktsvatten Special. Nu kan jag avslöja att jag är ett hemligt fan av dessa produkter. Använder ansiktsvattnet dagligen, inte special, utan den vanliga. Dr Hauschka menar att man inte ska smörja sig med kräm på natten, så jag brukar bara tvätta anskitet noga, och sen "spraya" med ansiktsvattnet (man ska inte använda bomull, utan badda med händerna, eller som jag spruta på!). Rosencreme light är lättapplicerad och går in snabbt. Gillar mycket!


Holistic mullbär: Ah - det perfekta alternativet till godis, och minst lika gott! Dessa är supergoda och fulla med nyttigheter. Många tycker att de liknar russin i smaken, men jag tycker de är säregna. Och som sagt - goda! Holistic kokosolja - Det finns fler användningsområden till denna olja. Det jag har hunnit med senast är att använda den till stekning av pannkakor. Men jag har också fått tips att använda den mot torr hårbotten - även om den kan vara svår att skölja ur. Sov med den över natten i håret. Har inte testat själv - ännu. Sen fick jag testa Holistic proteinpulver, vanilj har jag hunnit med. När jag värmt på gröten i kastrull och tagit den från plattan, brukar jag blanda i några matskedar - proteingröt! Jag tycker överlag inte om att blanda pulver med vatten och dricka - jag tycker det är äckligt rent ut sagt! Men att blanda i gröt fungerar för mig. Får känslan av att jag håller mig mättare längre



Seger strumpor - det är på senare tid jag har förstått varför det är viktigt med bra strumpor när man tränar. Dessa är jag nöjd med eftersom de sitter bra på foten, känns "lätta" och jag tycker jag håller mig torr om fossingarna när jag springer!




Aloeveradrycken Jag har testat denna tidigare - det viktiga är att dricka den kyld - annars blir det skumt med en massa "ljumma" aloeverabitar. Men kyld är den grym! Lagom söt, fruktig tack vare aloeveran och jag får känslan av nyttighet. Tror på denna!




Nikejackan vad kan jag säga?! Jo, att innerfickan i denna jacka gör att jag bara vill springa i den! Känns lätt, och samtidigt skyddande när jag är ute och löper. Och så blir jag snygg, vilket faktiskt kan vara viktigt när man vill frammana känslan av styrka! Så jag är helnöjd!



Raw bite Denna missade jag. Fick alltså inte möjlighet att testa, glömde bort att ta en till mig själv i all Topploppsyra!! Men däremot har ett dussin pannor recenserat!

Jag går in stenhårt för det här med min ruta. En regel som gäller där är: begränsa dig, ofta. Jag säger som så här: det är inte lätt. Men jag står på mig. Lite enklare, lite mer vara. Och om det nu ska vara något göra med i bilden, så ska det vara noga utvalt och uttänkt. Slösa inte med din tid. Den enda jag vill slösa tid på är dig.

Här kommer några saker som fick plats i min ruta denna helg. Färgerna representerar hur mitt hjärta mår just nu. Hela paletten.


Rött. Och jag är dessutom på jakt efter ett par röda handskar som jag såg på Åhléns



Orange. Värme. Du



I fokus. Lila. Djup


Inte ensam



Jo. Du fyller min ruta





....

Göra. Göra mer. Eller kanske - göra mindre?

Jag fick en present idag. En ruta. Och i den kommer jag befinna mig ett tag framöver. Tack H!

Min tid är min, och jag förfogar över den. Men jag har känt att jag till viss del gör fel saker med min tid. Därav min ruta.

Ett hett tips - gå utanför dig själv ibland, och observera - vad ser du?

Jag har gjort det litegrann den senaste tiden. Och det jag ser är en Emilia som verkligen vill en massa saker. Som är en ja-sägare. Som ibland verkligen är en idéspruta. Emilia, ja jag, vill så mycket. Men orken har rätt att tryta också.

Därav gårdagens inlägg om "skala av". Jag har fått positiv feedback från många, inklusive mig själv.

Hur som helst. Det kommer hända saker här framöver - imorgon kära bloggers och vänner kommer jag ha min allra första tävling! Har fått hjälp av bästa ett dussin pannor - så jag säger bara - imorgon smäller det!

Klart att jag bjuder på lite bilder! Dagens äventyr i miniformat!



Ah. Detta var igår. Vi hängde mest hela tiden på Återvinningscentralen. Jisses. Vad slängde vi inte? Vi höll på med både betong och gummislangar, men till slut blev det klart. Grabbarna som jobbar där undrade nog vad vi två höll på med - vi körde fram och tillbaka, det verkade inte finnas något slut på vårt skrot! Dessutom gillar jag min outfit - skönt, varmt och alldeles underbart. Pappa, som älskar att utveckla sig själv när det gäller bilar, testade att veva ner rutorna med knapparna framme vid hans säte i Toyotan. Det gick bra till slut, men ett tag satt vi där med alla rutorna nedvevade... Så det kan gå.



Oj oj. Det här var dagens utmaning. Rensa lådan som står ute i fält. Bland råttskit och bensindunkar fick vi till slut ordning på det hela. Jag sorterade i ordning en verktygslåda och kastade en massa onödigt skräp. Sa jag att vi åkte till Återvinningscentralen igen? Vi saknade den så mycket!



Här är jag i min fina Nike-outfit. Jackan fick vårt lag sponsrat med av just Nike. Jag är nöjd med den eftersom den har en perfekt innerficka för min mobil, som jag använde tillsammans med runkeeper. Idag blev det 6 kilometer spring och jag skulle tycka det var toppen med ett löppass till denna vecka!




Nu ikväll var jag på yoga igen - det var superskönt, men jag saknade Herr H som var hemma ikväll. Efter yogan skrek hela kroppen efter frukt, och det har den fått nu. Med lite nötter. Nu ska jag fortsätta att skala av. Och lägga mig snart...





Det är du. Som är den. Jag vill vara med. Glädje i kvadrat. Fredag nu, och låt tiden sen stanna.

Hur ofta frågar vi oss hur läget är? Du kanske scannar dig själv, men påverkar resultatet dig? Drar du ner på hastigheten när du är stressad? Andas du extra långsamt när ångesten klänger sig fast? Eller är det kanske så att vi noterar läget, men struntar i att göra något åt det? Ofta upplever jag att det finns ett motstånd till att ta det lite lugnare, att jag hoppas att det går över av sig själv. Men sanningen, så här några år efter min kris, är att jag måste aktivt arbeta med mitt lugn. Och jag accepterar numera att det krävs handling för att må bra. Allt annat är osant för mig.

Skala av. Det är ett mantra som cirkulerar uppe i huvudet på mig just nu. Jag har ofta möblerat alldeles för tight i livet, och så står jag där, inklämd mellan möblerna och kan inte andas. Hur jag än försöker möblera om, så finns ju antalet möbler kvar - och ekvationen är enkel - jag behöver ta bort, strukturera, ge mig själv andrum. Det är egentligen det bästa rummet, andrummet.

Hur då skrida till verket? Jag brukar ha en priolista, där vissa saker är överordnade andra. Då blir det lättare att säga nej. För att kunna ha 1:an i fokus.

Min etta har sett olika ut, ibland har jag nog inte varit helt på det klara vad den är. Sedan ett tag tillbaka vet jag vad min etta är, men jag håller den lite för mig själv. Min etta ger mig perspektiv, en känsla av trygghet och jag har väldigt roligt!

Min tvåa är av annan karaktär. Men ack så viktig. Det är fysisk aktivitet. Ni vet ju att jag sprang min allra första mil i lördags. Det gav mig blodad tand. För mig är det enkelt: jag mår bra av att röra på mig. Punkt. Inte dutta lite här eller där. Nej, att ta i ganska mycket. Våga.


Jag märker att jag inte riktigt kommer i mål med det här inlägget. Det jag vill skriva är att jag är inne på att skala av. Ganska så mycket. Att göra betydligt mindre av vissa saker. Till förmån för mig själv. Jag orkar helt enkelt inte att vara 100 % extra allt. Det fungerar inte. Hela jag har sagt ifrån. Så det jag ska göra är: ta bort. Ta bort ännu mer. Fokusera på några saker, och istället göra dem riktigt bra. Och sen är det stopp. För jag tycker om mig själv. Och jag vill ge mig själv vad jag behöver.

















Mest av allt vill jag sitta i soffan i ditt kök och bara vara. Med dig

Jag gillar verkligen denna version av hey ya, som Amanda Fondell gör i Idol. Jag är tagen. Av denna vackra flicka!

Sen då. Jo, har haft en hel del trevliga matupplevelser på sistone! Bland annat åt jag hemmagjord pizza igår! Och den får ni på bild! Och sällskapet var det bästa sällskap jag kunde önska mig [smiley!]



Så jag är lite inne på att testa nya saker under hösten - för att lära mig nytt. Självklart kommer vissa favoriter att stanna kvar, som linssoppa med gott bröd och pålägg (gott, enkelt, nyttigt och billigt!), lasagne (himla bra att frysa!)

Så, vill ni ge mig tips? Maila mig recept eller skriv i kommentarsfältet. Om jag sedan lagar det du föreslår kommer bilder på bloggen (och länkning om du har en blogg!)
Maila till [email protected]

En blogg som verkligen inspirerar till varierad matlagning är:

Feel good, feel well

Jag hade grym tur med tåget i morse, så jag hann till Uppsala, trots krånglande pendeltåg! Har fått vara ute med Pappa hela dagen, och jag måste säga att vi samarbetar bra. Fast innan jag hämtas säger han lite besvärat "ja, det här med att starta den här volvon är inte det lättaste". Så är det när man bokar vrålåk. Vi är ju vana vid Toyotan. Men det gick bra, nu vet vi hur man startar, kör och stannar volvon. Det är som att lära sig att köra på nytt, säger pappa. Tyvärr fastnade inte bilen på bild, men det kanske kommer vid något annat tillfälle!




Utsikt från dagens kontor



Full mundering. Bästa teamet



Dagens utmaning - fixa med miljoner sladdar. Typ. Men när man är kär (!) går allt!



Pappa lekte cirkus (med tillhörande skutt ner på marken och bakåtrullning). Sen löste vi problem på väldigt hög nivå. Som att öppna en plastask med kniv. Det gjorde faktiskt att vi kunde lösgöra samtliga sladdar! Great minds think alike

Oj. Jag mår så bra. Det var det bästa jag gjort i träningsväg i år. Ska genast anmäla mig till ett nytt lopp. Fast det här blir svårslaget. Kolla själva!



Det började med upphämtning... Bästaste med bra sällskap!


Vi var grymt snygga i våra nya jackor som Nike sponsrade med!



Gillar denna bild. För det var glädje, sol och svett denna dag!



Suzan sprang 5 kilometer - lagledaren var grym och såg stark ut!!



Känner ni igen den här tjejen? Med lite rosa på brallan?



På väg mot mål. Efter denna bild så spurtar jag i mål!



Vilket härligt gäng vi var - ett 40-tal hade anslutit sig till laget ett dussin pannor!


Frank (Suzans vovve) hade koll på läget. Vi fick matsäck efter springet!




Alla är inte med på gruppbilden, men några av oss i alla fall! Och tack alla sponsorer som jag och Suzan har haft kontakt med! Det kommer bilder på de produkter som vi fick!





Fina Szylvia har också redan bloggat om dagen - såg att jag hamnade på bild - trevligt!

Jag kommer lägga upp flera länkar från andra i laget som bloggar om dagen! Säg till om jag missar någon!

1 oktober. Solen skiner. Jag är frisk - nu kör vi! Jag är med i laget Ett dussin pannor som har har Suzan som lagledare. Hon peppar på sin blogg om träning, varje dag! Jag och Suzan har jobbat stenhårt på att ordna med extra sponsorer till detta lopp - och i ett senare inlägg ska jag visa vad laget har fått! 7 sponsorer är med, och det har varit ett sant nöje att få till det! Suzan har dessutom också varit grym på att marknadsföra det hela! Men det är klart, lite annat har cirkulerat i huvudet på En Emilia. Vi tar det i bildform!



Kläderna förberedda denna morgon. Snart frukost...



Igår var jag av någon anledning väldigt produktiv...



Så jag ordnade ett ärende på detta verk. Det handlar om företagsnamn...



Jag åkte in till Gamla stan igår, massa folk vid vattnet. Jag fick ett telefonsamtal från finaste....



Och vi var båda i Gamla stan. Så vi sågs. Detta var vår utsikt...



Denna kväll såg vi en hel del trubadurer



Blev bjuden på fika. Tog vit choklad att dricka. Varm av både och...



Herr H och fröken Syster var hemma hos mig igår kväll. Idol, soppa och te. Ja tack



En ny månad i min Hello Kitty kalender. Min september var precis så som jag ville. Om inte bättre...



Löven utanför mitt fönster ändrar färg. Men mitt hjärta är oförändrat



Jag tappar orden. De studsar upp, ett efter ett och landar i hjärtat. Kärlek, rus och glädje sover därinne nu.