Dagens Skrivpuff (öppna en dörr) passade in i mitt liv, så här kommer en annorlunda text, självbiografisk!



Jag är så mycket i ett. Både vad det gäller intressen och vad gäller kunskaper. Och jag är nöjd med min bredd. Men ibland kan jag stressas av att alla andra är specialiserade, och då kallar jag mig själv för spretig. Samtidigt är jag ju mån om att lära mig nya saker - så är det, och så kommer det fortsätta att vara. Hela mitt språk präglas ju av att jag är jag. Det märks på bloggen att det händer olika saker, och jag väljer att skriva om det som intresserar mig just nu. Kanske är det så att bloggen fått lite väl mycket uppmärksamhet på hur stökigt jag har det i köket, men å andra sidan: det är ju jag i ett nötskal. För att bekräfta regeln om mitt kökstjafs så är det numer ganska städat. Jag kan till och med säga att ett städat kök har med min personliga utveckling att göra. Jo, sörrö, om jag kommer upp till ett fantastiskt skinande och underbart kök, då förändras förutsättningarna även efter de mest horribla mardrömmarna. Och jag måste påverka mina förutsättningar. Nog om det.

Jag vill fortsätta att skriva, men jag är inte säker i vilken form och hur mycket. Det kanske är ett behov som kan tillfredsställas på olika sätt. Och där är det bra med beslut. Skrivpuffarna ger mig en chans till självvald kreativitet, medan mina frilansuppdrag leder mig in på att bli vass på det som efterfrågas - fantastiska möjligheter båda två (blogg kontra frilans), men så olika. Jag kan vara rigorös, men vet att det finns gränser där med. Min ekonomiutbildning har jag stor nytta av (tänk att jag skulle få säga det, ändå) - särskilt ur marknadsföringssynpunkt. Kostrådgivarutbildning var kanon, men behöver damma av en del av kunskaperna, medan andra har anammats i mitt personliga liv. Jag har idéer och jag har ett behov att vila ibland. Naturligtvis. Självklart är jag glad över att få skriva för Livskick, där får både kreativiteten och kunskaperna flöda, och jag har några idéer på hur jag ska fortsätta där. Som sagt - beslut är viktigt.

Nu så här i skrivandets stund inser jag än en gång vad detta skrivande ger mig. Det är pure communication strategy från min sida. Det är hur jag talar med mig själv, och jag blir klarare i huvudet. Tänk, att ni delar detta med mig. Det öppnar så många dörrar, inte bara en. Men jag väljer att öppna en dörr i taget - det finns en fördel i att vara fokuserad i det jag faktiskt gör. För inte så länge sedan läste jag boken YCDBRALAI - och den förföljer mig. Skrev en recension av den - den kan ni läsa här.