Flytt av bloggen!

Efter att länge ha bloggat på enemilia.blogg.se, är det dags att dra vidare - nu till egen domän! Välkomna in till www.enemilia.se
 
 

Nyheter: Yin-Yang & Slow Motion

 
Två nya klasser tar ytterligare språng från och med den 6 januari på SATS! Jag testade båda i förra veckan, och välkomnar förstås två mjukare klasser!

 

Yin-Yang: Två vägar för kroppen att mötas – genom yin tar vi hänsyn till det grundande och långsamma, medan yang är mer snabb och stark. Klassen som har både och, kort och gott. Eftersom jag gillar Soma Moves, är även klassen Yin-Yang något för mig. Enkla rörelser, där du får kontakt med kroppen.

 

Slow Motion: Långsamma rörelser i fokus. Vad som är långsamt för dig, behöver inte vara långsamt för mig. Det är en utmanande klass för den som är van vid fart och fläkt. Men kanske behövlig? Den rekommenderas som en klass i sig, eller före/efter träning. Jag testade att vara så långsam som jag kunde, och det var lite häftigt. Något som instruktören nämnde var: var går våra gränser? Respekterar vi dem? Intressant, även utifrån allt annat vi gör i livet.

 

 

Från klassen Yin-Yang                                                                                    Foto: Emilia Arvidsson

Råkosthimmel

 
 
Jag har sedan några veckor helt fallit pladask för: vitkål, rödbetor och morötter.
 
Testa du med!
 
Du behöver:
3-4 rödbetor
3 morötter
en rejäl bit vitkål
 
 
Dressing:
Olivolja
Balsamvinäger
Dijonsenap eller wasabi
Små bitar aprikos, skurna
Färsk basilika
Salt
 
Riv grönsakerna på rivjärn, eller använd en matberedare (rekommenderas). Lägg allt i en djup tallrik. Blanda till din dressing med hjälp av ingredienserna ovan. Häll över och blanda om! Njut som en del av din middag!
 
 
 
 
Så mycket bättre har börjat! Så spännande. Här en av favoriterna från i lördags:
 
 
 
 
 

Löpning & yoga – min melodi just nu

 

Efter en tids tuffare träning, med crosstraining och Grit strength, har jag känt att ryggen inte riktigt hänger med. Jag lyssnar, om än motstridigt, och har ändrat om i träningen. Just nu kombinerar jag yogaliknande träning i värme med löpning. Ska försöka få in lite soma moves igen, jag saknar den formen!

 

Jag har gått två gånger på Hot Mojo – en klass där man guidas med hjälp av instruktörens röst. Ingen musik. Oerhört fokus. Och jag älskar´t! Den senaste versionen är ett pass där man fokuserar på höften och att öppna upp i den regionen.

 

Löpningen då? Den blir spontan, den mäts inte, den bara är. Och det funkar för mig. Dagsform och humör avgör. Lyssna igen.

 

 

 

Hälsa som är farlig

 

Jag har på sistone sprungit över flera aspekter av hälsa, som jag vet finns där, men som gör mig ledsen. Att undvika tråkiga saker är ett sätt, men att konfrontera dem är ett annat. Det har bland annat Johanna gjort med det här inlägget. Det handlar om när hälsosamhet blir till något helt annat, något farligt. Som tär på våra kroppar, som skapar monster i våra egna huvuden. 

 

Jag skriver en hel del om träning och hälsa i mitt jobb. Men det tar emot att göra viktminskningsreportage, för vi matas av dem hela tiden. Rubriken: gå ner i vikt till sommaren säger i samma mening att vi inte duger. Så är det. Det ska vara beach 20XX, det ska vara välsvarvat, det ska vara smalt, det ska vara

 

 

 

Och det blir ju som det blir. Vi klämmer och känner på oss själva, tittar i speglar, utvärderar och framför allt: nedvärderar. Jag pratade med en klok kvinna häromdagen, och hon sa att livet verkar handla för många att vi inte ska vara nöjda.

 

 

Min nästa tanke blir en konsekvens av vårt icke-nöjda förhållningssätt: att det inte spelar någon roll vad vi gör med våra kroppar, för det egna missnöjet kommer ändå hitta kryphål för att manipulera oss. Missnöjet är i allians med alla "vi duger inte"-artiklar och marknadsföringskampanjer.

 

 

Och det här vet många av oss - och jag är en av dem. Jag har stått på vågen, senast i förra veckan. Jaha, och blev jag klokare av det? Tja, nej.

 

 

För den där siffran vet ingenting om träningsglädje, hur det känns att baka en helt egen glutenfri äppelkaka att mumsa på utan att magen blir knas. Den där siffran är svag i förhållande till det jag upplever i mitt liv.

 

Därför tycker jag det är extra bra att bloggförebilder hojtar till, som till exempel Sofia. Här kan du läsa hennes inlägg: Bara för att säga som det är.

 

Hälsa för mig är: glädje, endorfiner och gemenskap. Hälsa och ångest hör inte ihop. Berätta för mig vad hälsa är för dig?

 

 

 

 

 

Ps. Det behöver inte vara fel med viktminskning, men skälen till den är viktiga. Det är inte fel att äta nyttigt, men om det skapar oro och ångest, då står det inte rätt till. Skapa ditt eget ideal, och var schysst mot dig själv! Livet består av mycket - fyll med glädje!

Vi behöver inte inspiration längre

Du läser bloggar. Du har ett konto på Instagram och ett på Pinterest. Du umgås på Twitter och Facebook. Allt detta kan ske genom mobilen, och din nacke är ofta böjd, blicken sänkt. Vi är som fastklistrade, samtidigt pratar vi om att vara mer offline. Tudelat – roligt allt det där, men vad gör det med oss? Blir det inte inflation i inspirationen?

 

Jag vet inte jag. Jag är en av användarna. Men ibland vet jag inte vilket syftet är. Det handlar kanske om att få uttrycka sig. Själv har jag funnit Pinterest på sistone, och där söker jag mer inspiration för olika projekt. Twitter blir min kontakt till vad som händer i världen, osorterat och från ämne till ämne. Facebook har numera blivit ett enda flöde av blogguppdateringar, så jag tröttnar lätt. Då tycker jag Instagram är roligare. Filter eller inte. Nu senast fick jag tips på naturligt glutenfria pannkakor, blev supergott. Men att hela tiden bli serverad lösningar, idéer och bilder gör att den egna hjärnan inte får utrymme att tänka. Att skapa. Att vila. Tänker jag.

 

Jag la ifrån mig både dator och mobil idag. Resultat? Jag somnade. Vaknade. Somnade igen.

 

Skansen Moments

 

 
Häst i motljus
 
 
Mitt hav
 

 

 

Dagens låt (spotify): Carolina Wallin Pérez – Pärlor

Och så en till: Carolina Wallin Pérez – Sanningen

Njuta eller hur var det?

Att det ska vara så svårt. Maj bjuder på helt fantastiska dagar. Och jag känner att jag måste känna, måste njuta av allt det vackra. Men att tvinga fram något som bör födas av naturen är lönlöst.

Så vi gick ut på promenad - en timme sisådär. Och jag tror känslan kom till mig! Härliga maj, du är så välkommen, önskar att du varade ett helt år! Just när solen är på väg ner, när den fortfarande smeker fasaderna på husen, det är så vackert!
 
Det blev en helt träningsfri dag idag. Full med annat - som att ligga på soffan och kolla in dokumentärer. Gråta en skvätt. Som att käka en proteinboll till egengjord chailatte. Som att läsa lite i den där teoriboken. Som att hinna ringa både Telia och Comhem och förklara hur man gör när man tar hand om sina kunder. Lite så. Så pass mycket vila idag att jag hoppas morgondagen bjuder på något alldeles särskilt!

Ute på promenad med morfar - för någon månad sen
 
 
I Uppsala för ett år sedan
 
 

Hittade en finurlig matblogg idag, vars instagram jag tror jag följer. Kika in på matsåklart!
 
Sedan tidigare har jag också funnit matgeek - som jag tror har fått ett bokkontrakt! Också spännande att följa!
 

Inom kort kommer ett alldeles grymt, enkelt, vardagsrecept! Stay tuned!
 

Nya matvanor. Nya resultat?

I helgen har jag gått kurs för Kristina Andersson och Susanne Dalsätt - kursen handlade om Isodieten
.
Att prata dieter idag är förstås laddat - vad det handlar om är egentligen enkelt: det är en kosthållning. Isodieten säger sig vara en kosthållning som satsar på kvalitet när det gäller råvaror. Men kanske det viktigaste av allt - du ska ALDRIG vara hungrig. Sen har kosthållningen olika effekter - beroende på vem du är och vad du behöver maten till. Våra kroppar är maskiner med olika behov.
 
Så det är klart att jag vill testa - för min mages skull. Jag har ofta ont i magen, det kniper och bullrar. Det hindrar mig på sätt och vis att leva fullt ut. För magen gör sig påmind ofta.
 
Det som jag tror gör att Isodieten kommer fungera för mig är att den är glutenfri. Jag har tidigare inte testat en glutenfri kost, men varför inte? Om magen börjar fungera normalt så är det verkligen värt det. Alla gånger.
 
Men hallå - det står ju ett kilo i veckan med viktminskning på Isodietens hemsida - vad handlar det om? Ja enkelt - behöver du gå ner i vikt - så gör du det. Idag är det många som har det som mål - låter vågen vara ett kvitto på hälsa. Det kan man förstås diskutera - men för en del är det en hälsoaspekt att gå ner i vikt (de behöver det ur ett hälsoperspektiv). Det är möjligt att jag också kommer gå ner. Men samtidigt tränar jag flitigt, så det är inget jag förväntar mig. Jag mätte min fettprocent för ett halvår sen, och där fick jag veta att en lite för stor del av mig består av fett än vad som räknas i ett normalspann (än en gång, vi kan diskutera "normalitet" också!) - så om jag tränar på så kanske proportionerna av mig kommer förändras (mer muskler). Kan jag få svar på detta på en vanlig våg? Nej - så därför använder jag andra mått - och måtten är
 
1 Hur mår jag?
2 Hur mår magen?
3 Orkar jag träna hårt?
4 Är jag hungrig under dagen?
5 Är jag sötsugen?
6 Är jag starkare?
7 Ev mätning av fördelning protein och fett i kroppen
 
Så följ med vetja!
 
Jag säger hejdå till bröd på grund av gluten - men detta bakades för en vecka sedan:
 
Bröd till soppa förra veckan, hembakat. Men om jag kommer sakna bröd så har jag ju alltid Friends of Adam som bakar glutenfritt!
 
 
 

Kristina skrev ett inlägg om vågen för ett tag sedan, läs om det tycker jag
 
 
 
Dag 1 med ny kosthållning: 2013-03-04
 
 

Drömliv - hur då?

 
 
 
 
Dagens tema och föreläsning handlade om att leva sitt Drömliv. Efter varm kram imorse begav jag mig till föreläsningen som hölls av Ann Ljungberg och Camilla Lebert Hirvi
 
Båda lever som digitala nomader, och bor där det passar dem, deras arbete är inte platsberoende. Ann ger olika författartjänster (och har börjat med digitala affärsmodeller - för dem som vill bli digitala nomader eller har liknande behov av att inte vara platsberoende), medan Camilla arbetar som både livsdesigner och parterapeut.
 
I stora drag handlar det om att leva det liv som man vill ha. Och det betyder inte nödvändigtvis att du blir en digital nomad. Jag kategoriserade mig själv som bofast när frågan kom upp, och jag tycker om mitt hem och lägenhet, min trygghet. Att få vara nära mina vänner och veta hur dagarna ser ut. Så fungerar jag.
 
Men! Det som jag också funderat mycket på den senaste tiden är hur vi skapar livsstilar, som sedan är svåra att leva upp till, det blir kanske rentav en börda. Jag tror mycket på att inte ha en massa prylar och saker, utan lägga pengar på att vara mer ledig (tid = pengar). Jag har en svaghet - och det är att jag gärna lägger pengar på mat. Men vi måste ju alla äta, eller hur? Det här är mina egna tankar om livet, var och en av oss hittar själva sätt att skapa våra liv. Men kom ihåg att du inte alltid måste göra som alla andra....
 
 

 
Frihet vill vi ha. Men vad är frihet för dig?
 
Frihet för mig är att inte behöva oroa mig för morgondagen. Att ha mat på bordet. Kunna träna när jag vill och orkar. Att själv få välja.
 
 

Strong start med Strongday

 
 
05:15 - klockan ringer. Jag sov oroligt inatt - det är svårt när man vet att man ska upp tidigt. Men jag kände mig ovanligt pigg ändå, kanske för att jag visste att jag skulle träffa denna tjej!
 
 
 
 
För ett tag sedan gjorde Annika ett blogginlägg där hon hörde sig för om någon ute i bloggosfären kunde tänka sig en långpromenad på en sisådär 2 timmar. Givetvis nappade jag. Jag har alltid velat gå upp okristligt tidigt för att trampa några kilometrar. Men det blir inte av. Däremot blir det ju genast svårare när man har bokat en dejt. Då är det bara att köra! Och det gjorde vi, i ett lagom tempo och en pulshöjande trappa borta vid Liljeholmsbron.
Jag fick också ett träningsupplägg av Annika gällande mitt Hässelbylopp! Mer om detta inom kort!
Jag gillar detta med träningsdejtande och har en till snart bokad med Lisa!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Nu ska jag strax på något så härligt som babysim med bästa väninnorna! Vad roligt det ska bli! Det är fredag hörrni!
 
 
 
 
 

Marielund - där vilar hjärtat

Det är måndag. En balanserad sådan.
 
I fredags begav det sig. Efter en hektisk bussfärd från Skanstull hann jag med den där pendeln som jag hade planerat att ta. Jag var spänd och lite nervös. Jag på en yogahelg? Egentligen kanske inget konstigt alls - jag yogar ju en gång i veckan under terminerna. Men att ta steget och åka iväg på en hel helg kändes faktiskt en aning läskigt. Det är svårt att byta miljö, det ska erkännas.
 
Som vanligt ligger våra rädslor inom oss,  än den ena fantasin, än den andra. Mycket riktigt, det var inte läskigt alls
 
Det var alldeles, alldeles underbart
 
Efter att ha landat i Gnesta blev jag hämtad och körd till Marielund, till ett hus där redan en del deltagare hade anlänt.
 
Jag hade med mig kameran denna helg, och jag tassade runt från rum till rum i mina sköna mjuka tofflor. Hela helgen var ganska mjuk och skön. Vad vi gjorde? Det ska jag berätta. Men först vill ni förstås se lite bilder!
 
 
Ett grönt, skönt rum
 
 
En grön, skön plats med ett stort rött hus - det var där vi bodde, åt och yogade
 
 
Ett hus att vara i. På riktigt. Ombonat, hemkänsla. Mjukt och varmt
 
 
En helpension med fantastisk mat - mungböngryta, tomatsoppa, lasagne... Allt är vegetariskt. En saftkokare agerade stor tekanna och yogite dracks i stora mängder
 
 
Vi var 12 personer på detta yogaretreat (den yogan vi utövade kallas för medicinsk yoga) och den varade mellan fredag eftermiddag och söndag eftermiddag. På fredagen började vi med ett nacke- och ryggpass och sedan en kvällsmeditation. Lördagen började med en morgonyoga klockan 07:15 för att sedan fortsätta med frukost och lite egentid. Eva som var vår yogalärare höll föredrag på lördagen om stress. Den hade även en fortsättning på söndagen. Efter föreläsningen hade vi ett kort yogapass med gongmeditation. Det är en speciell upplevelse, och det finns de som inte tycker om gongens vibrationer. Jag tyckte varken bu eller bä. Ibland kanske lite obehagligt, men i det stora hela okej! Här får ni gongen på bild!
 
Gongen
 
 
Efter detta serverades det lunch och maten var en riktig höjdare! Tomatsoppa med sallad och fetost, gott bröd med det "renade" smöret ghi. På lördagseftermiddagen var det ett yogapass med meditation, då hade jag landat i att jag befann mig i Marielund och tyckte passet var jättebra! Efter middagen och den egna tiden hade vi en sista kvällsmeditation.
 
 
Söndagen påbörjades även den med en morgonyoga 07:15, och dagen fortsatte ungefär som lördagen, bara det att sista passet var klockan 14:00. Härlig stämning och grupp, och mot slutet såg jag till att ta lite bilder för framtida artiklar!
 
Jag började måndagen i yogans anda, med en sat kryia på 3 minuter. Det är en form av kraftfull meditation. Man kan göra den mellan 3-11 minuter.
 
 
Vad ska du göra i veckan?
 
 
 
 

En Nysares Bekännelser



Det har gått så långt att det gör ont varje gång som jag nyser och snyter mig. Näsan är röd och narig, allt kliar (ja till och med öronen) och det var längesen som jag var så här allergisk. Jag vet inte riktigt hur jag ska hantera det, men de stunder som känns något sånär gör att jag inte ger upp. Jag har tagit både nässpray och Clarityn (sockerpiller?) men redan har minst en toarulle gått åt. Jag snyter och snyter men det tycks aldrig ta slut. Det hjälper i alla fall lite om jag sköljer ansiktet i kallt vatten.

Gör en längtalista för att peppa mig
Längtar tills:
....pollensäsongen tar slut
....nästa träningspass
....hjärtat
....barnpassning på tisdag
....yogan på onsdag
....sommarsemester
....jag hittat den berömda "balansen i livet"


Jag tror jag ska gå och doppa huvudet i iskallt vatten. Joråsåatt.



Håller god min trots pollenchock

Uppfostra sig själv till en glad jänta




Nä. Det var just det. Att jag går omkring och bär på en massa dålig energi. Som jag är trött på det. Och gå inte i min väg, för jag är farlig nu. Eller så är det kanske så, att jag behöver uppfostra mig själv till att vara en glad jänta. Som inte tänker så förbaskat mycket. Ja, en och annan tanke skulle jag gärna bli av med. Tänker lite till. Jag tycker ju om att vara mig. Jag kan faktiskt vara rätt rolig. Få folk att dra på smilbanden litegrann. Nog är jag en sån där som man spontant gillar? Ordentlig och proper när det krävs. Galenpanna när jag får som jag vill. Trött varvad med totalt endorfinsug. Hur ska jag ha det egentligen? Ingen aning.

Jag vet bara att idag har det gått trögt. Sitter och klurar på omformuleringar. Hade en startsträcka som tog hela morgonen. Fick disken gjord, bara jag slapp sitta framför datorn. Men så tog jag tag i det. Och det är precis som det brukar: allt löser sig. Ja, all vånda är i viss mån onödig. Klok, klokare, klokast.

Hepp. Då var det fredag.




Foto: C. Lind

Sova är mirakulöst

Det kunde inte ha gått många minuter igår, när jag lade huvudet på kudden. Ja, att somna alltså. Och jag sov hela natten igenom. Känner mig fortfarande lite sovmör - men mycket klarare. Just nu är jag hemma hos Casa L och ska snart gå ut med hunden Elviz. Egentligen inte så mycket till planering idag, behöver åka till mamma på eftermiddagen för att kolla hennes post. Ska försöka klämma in lite jobb också. Främst - försöka hitta tillbaka till mig själv. Gick lite vilse kan man säga...

En rastlöshet som driver mig till vansinne

Det bara skriker i mig. Jag vill ut! Det finns inget säkert svar på varför rastlösheten river och drar i denna kropp.

Däremot finns en aning. Och den slåss jag emot. Fina Emily gav mig tipset på hur jag ska boosta mig inför svåra stunder och konversationer.

Just nu känner jag mig mest liten. Jag förställer mig sällan, däremot har jag många olika sidor att tampas med. En Emilia är inte bara en, hon är flera. Hon tittar ogärna i dina ögon. Hon vill inte att du sitter där och smeker hennes axel. Din känsla är en hennes oro. Hon förbannar sig själv när hon inte har kontroll över situationen. Det enda hon ville var att höras. Och hjärtat att synas.

Där tog vägen slut.



Ett bad och en sushi senare

Klockan är strax efter nio. Och det innebär att det finns tid över. Till mig. Tacksamt. Och jag vet vad jag ska göra. En kopp te och min bok ska få ta plats i mitt liv. Jag ska få ta plats i mitt eget liv. Kärleksbekymmer ska tas bort ur mitt liv. I alla fall nu. Och det tackar jag mig själv för.

Vattnet omslöt denna kropp ikväll och tröstade så gott det kunde. Med kalla omfamningar låg jag där en kort stund medan solen torkade mitt ansikte. Kände att jag någonstans är älskad ändå. Sen satt jag på bryggan och jobbade. En sisådär tio minuter (penna plus nytt block gör susen). Det låter kanske lite, men faktum är att jag nu vet vad jag ska arbeta med i augusti månad. Det är ganska fint ändå.

Sushi. Ja. Precis vad jag behövde!

Och vet ni vad? Jag hann med tre maskiner idag - och mangla samtliga lakan. Lycka i tvättstugeformat!


In the woods of feelings

Det finns lösningar. På alla problem. Det finns ljus, där det är mörker. Det enda som inte finns. Är jag. Mitt hjärta krympte flera storlekar idag.

Det enda jag ville ha. Var ärlighet. Jag fick något annat.

Socker i vatten. Du är vattnet.

Salt i såren. Du är saltet.

Vakuum istället för syre. Du är vakuumet

Saknad efter något som aldrig fanns. I det krympta hjärtat. Jag är saknaden.



Ja

Nu bada. Nyktra till efter känslornas bestämda intåg


Löpning som lossnar

Det är en härlig känsla att kunna springa. Längre och längre. Jag ligger någonstans runt 7 kilometer nu, och jag är stolt över mig själv! Dessutom springer jag tillsammans med min gudmor och hennes son nu när jag är här och hälsar på. Och det är faktiskt riktigt roligt att springa på detta sätt - just tillsammans!

Utvecklingen gör att jag kan tänka mig att springa Topploppet i oktober, 10 kilometer. Jag ska anmäla mig via Suzan, som samlar ihop en trupp. Eftersom jag missade att kunna springa Vårloppet, så hoppas jag att jag håller mig frisk!

Bloggen vilar nu

Kroppen ljuger aldrig

Det sa Kay Pollak i sin DVD Att välja glädje. Och jag funderar gärna över det. För om det är något min kropp gör, så är det kommunicera. Verkligen. Så nu sitter jag här och snörvlar för mig själv. Har gjort ett stort glas med riven ingefära, citron och honung - och hett vatten. Jag är på väg att bli sjuk. Men jag ger mig inte så lätt!

Solen lyser ibland in genom fönstret, men det är svårt att kännas glad över det. En liten, liten bit av mig saknar en person som var i mitt liv under några månader. Är ju alltid ledsamt när saker och ting tar slut, men jag vet ju också att livet går vidare. Några gånger har jag velat ta upp luren och slå en signal. Men tänker på mitt egna hjärta och tidens förmåga att läka.

Kroppen vill säga mig: gå och gör ännu ett glas med mirakelkur mot förkylning. Puffa till kuddarna i sängen och lägg dig under täcket. Ta en av dina böcker och läs. Titta inte på klockan. Tänk inte på de saker som du vill göra. Ta hand om dig själv!

Andning har också varit ett tema som snurrat i mitt huvud. Jag tror det kan vara ett sätt att må bättre - att andas bättre. Jag tror att jag andas fel, måste undersöka saken närmare!

Tidigare inlägg