Jag har haft det bra. Och nu kommer baksmällan - det var inte helt lätt att gå upp imorse. Trots att jag har morgonväckning. Men den ska jag tydligen inte ta för given. Det började i fredags, fortsatte på lördagen med familj och vänner och avslutades på söndagen (då jag fyllde år på riktigt) med att Ulliz, Ida, Emily och Anders kom förbi. Och Elviz. Ulliz fixade en supergod tårta och vi hade det verkligen trevligt! Elviz stannade med mig, och sen lämnade jag av honom senare på kvällen hemma hos tjejerna (Ulliz och Ida). Vi började titta på en serie som går i tre delar, Sherlock Holmes - galet bra - gillar karaktärerna jättemycket. Toppen!

Jag tänkte bjuda på lite bilder. Det blir enklast så! Och roligare för er!

Det finns saker som gör att jag ler både inom- och utombords - en sådan sak är människor med kunskap - och som delar med sig av den. Därav min blogger boot camp logga på sidan av bloggen. Just nu sitter jag och väntar på dagens andra socialisering. Har ju varit med dig hela förmiddagen. Och eftermiddagen kom snabbare än snabbt. Pappa, Svenne, systrarna, Karin och Kostas är på väg hit - för att fira mig. Jag fyller egentligen år imorgon, men jag har delat upp firandet litegrann.

Har bakat en knäckig äppelpaj, har ännu inte smakat den - men den finns att hitta här.







Är lite rädd för att mitt hjärta har tystnat lite. Eller det viskar saker som jag inte får fram högt. Funderar på hur jag ska lösa det? Jag som brukar kunna sätta ord på saker. Detta var ovanligt.

Jag vill inte göra något annorlunda. Jag vill vara här. Och jag skiter i vilket - om det är i dået, nuet eller i framtiden. Låt mig njuta av alla tre. Sitter och suger på en bit vit choklad, dricker grönt te och lyssnar på yogamusik. Och ja, det händer att jag sjunger med. Det gjorde jag också på dagens yogapass med bästa Janne! Ordningen är liksom återställd. Och Herr Höckert låg bredvid på mattan och det kändes lika tryggt som vanligt. Vi kämpade på med grodor, tvättmaskiner och handmudras. Och målet, den långa vilan, var inom räckhåll. Nog är jag lite mer harmonisk.

Sen har har jag umgåtts med fröknarna. Och det enda rätta är att visa några fina bilder. Nu är januari över, men jag hoppas att vi ses snart igen!









Kanske en förklaring till rubriken? Jag menar mest att jag orkar inte göra livet större. Det här är vad jag klarar. Och det nöjer jag mig med. Vill att det ska vara precis så här - och inget annorlunda. Du vet att du är inräknad va?

Jag mådde så illa att jag hade god lust att börja gråta. Satt på tunnelbanan efter ett killerpass på Iform, med kettlebellsen. Jag körde en stor del av passet med en tolva (tolv kilo). Plus då en promenad innan på trettio minuter. Som man bäddar får man ligga. Ja, det hade nog inte varit ett dumt alternativ - lägga sig på tunnelbanegolvet och börja grina. Istället tryckte jag mig mot vagnsväggen och försökte med positiva tankar som gick under kategorin "jag är snart hemma - och då får jag i mig mat". För det var där skon klämde - jag fick ett blodsockerfall och panikade, hela kroppen skrek efter mat. Funderade på att öppna vaniljyoghurten som jag hade köpt och halsa direkt från tetrapaket.

Nu mår jag bra igen. Och vad passade inte bättre än att titta på Jakten på lyckan med Hanna Hellquist? Lycka är något jag kan säga ett och annat om. Ifall jag är på det humöret. Men framför allt så blev jag ikväll enlightened av författarinnan Barbara Ehrenreich (som bland annat har skrivit Gilla Läget och nu också Bright-sided - how positive thinking is undermining America).

Hon sa något som fick mig att skratta och samtidigt säga med all den ärlighet som jag besitter - "det här gillar jag - det här vill jag testa!". Och det var att om du fokuserar för mycket på dig själv, då blir du nog olycklig. Men om du går utanför dig själv, och engagerar dig i din omvärld, och lägger märke till det som sker runtomkring dig - då är det inte otippat att du känner dig lycklig! Så min konklusion är - jag skiter i mig själv och går utanför murarna. Ja, hur mycket tid lägger jag inte på mig själv? Och funderar, checkar av, känner efter, testar, funderar lite till - på hur lycklig är jag egentligen??

Faktumet att klockan är 22.35 kan bidra till att min lyckonivå, om jag nu ska fokusera på den en sista gång, sänks markant. Däremot struntar jag i alla måsten och skjuter upp dem till imorgon. Livet är ganska härligt ändå. Kan erkänna att jag har fått en dos kärlek injicerad i både hjärna och hjärta, och det ingick även en känsla av längtan - vilket gör att jag går omkring och vill att det ska vara fredag. Nu.

Min syster och hennes kompis Karin bodde några månader i Belfast - och nu är de hemma igen! Så de hälsade på mig och det var superkul. Vi har käkat kanelbullar, pratat livet och sen hängt med den tredje systern, Sabina (som kom lite senare!). Vilket snatter alltså - nu är jag helt slut i huvudet, men kroppen behöver röra på sig. Så jag tänkte strax åka till T-centralen och därifrån gå powerwalk till St Eriksplan där jag ska träna en timmes kettlebell. Håller på att koka två ägg som jag ska äta när jag kommer hem. Med lite tomat och keso och annat som finns hemma.

Jobbmässigt har jag kommit en bra bit på väg, men imorgon krävs det närvaro vid datorn igen. Men först ska jag ju umgås med fröknarna från Årsta - det ska bli toppen! Så imorgon jag planerar att ha klart de två delartiklarna som jag skriver, och ringa lite samtal till redaktörer för att se om jag kan bidra med något mer!

Förra året var jag grymt sugen på att testa Blogger Boot Camp, men tiden gick och kanske fegade jag ur. Men nu kunde jag ju inte låta bli - var jag än vände mig så var Boot Camp´en där! Så nu har jag lagt in en betalning och ser fram emot den 16 och 17 april - både nervöst och spännande - allt i ett!



Tänkte försöka få med bilden i bloggen, så att jag har denna gadget på sidan. Någon som vet hur man får in den i den kodade mallen? Om ni klickar på den så kommer ni till arrangörernas sida!

Hur som helst - vad kul det ska bli!!

Jag skrev det längst upp på min planering. Att jag ska skaffa mig en underbar vecka. Lyckosamlare. Lyckohittare. Gårdagens inlägg var lite av en protest mot att gå "all-in" när det gäller hushållsarbete och livet. Ett lagom kan vara alldeles.... lagom?

Men nu sitter jag lite spänt framför datorn och myser - vad ska denna dag bjuda på? Eller vad kan jag bjuda mig själv på? Eftersom vi hela tiden har en massa möjligheter framför oss, men begränsad tid, så är det bra att hitta sina prioriteringar i livet. Med dem som grund kan du lättare ta beslut.

Mina prioriteringar denna vecka

* fysisk aktivitet - igår blev det en halvtimmes promenad, och idag blir det kettlebells på kvällen (kanske en promenad under dagen, för att få igång endorfinmaskinverket) - imorgon är det premiär för min älskade yoga med Janne. Herr Höckert ska med också. Förstås. På torsdag och fredag jobbar jag heldagar - och då står jag upp hela dagen - så det blir lite vila. På lördagen och söndagen ska det firas för fulla muggar, men en promenad ska jag hinna med! Att ha detta som prio ett, betyder att jag gärna väljer bort annat.

* företaget - jag har en del att göra. Men i mitt barbapapa-block finns en tydlig planering, vilket är toppen - för då ser jag hur långt jag har kommit. Sitter med en stor artikel, och den ska jag skriva klart idag. Imorgon eftermiddag ska jag se till att korra den, kolla igenom, och sen skicka den till finaste L som hjälper mig. Målet är att försöka sälja en artikel till februari, så att jag har något att göra!

* vänner - imorgon är det onsdag med Maria & Klara, några timmars umgänge brukar göra susen! De kommer till mig och så hänger vi här ett tag. Tror Maria vill gå till Måleributiken igen. I helgen blir det en hel del socialisering. Bland annat med finaste du.


Jenna skrev en fin kommentar till gårdagens inlägg om lagom - och det jag tar med mig är att man kan fråga sig själv: "behöver jag göra detta just nu?" - kom ihåg att både välja. Och välja bort.

Man kan bli mer eller mindre sur på sig själv. Idag var det mer av mer än mindre. Jag stod och svor vid mangeln där lakanen skulle bli manglade. Känner mig ganska manglad själv. Nej, det finns ingen särskild orsak. Och samtidigt tusen saker som ska göras. Det tar ju aldrig slut. Semester?

Samtidigt då tacksam över en hel drös med saker. Allt är både svart och vitt, i en enda grå sörja. Fly away, take my hand. Om det inte var stön igår, så var det defintitivt det idag. Det smög sig på. Tvätten var ett måste, men då kan man ju också prioritera - och inte ta hela korgen och tycka att det här är ingenting, lika bra att köra på. Vad hände med lagom? Vad hände med mindre? Vad händer med mig?

Lagom är ett ganska vackert begrepp, som ligger nära begreppet balans. Kanske skapar lagom balans? Jag tycker egentligen inte att det är fel att köra på - om jag är rustad för det. Det gäller att förhålla sig till sig själv. Och det glömde jag idag. Och så är det måndag - och sex dagar kvar på veckan. En deadline som närmar sig. Fast just det har jag stenkoll på, vill göra bra ifrån mig. Sen är det annat som har bortprioriterats. Sånt måste jag bli ännu bättre på. I let the good ones in, the bad ones out.

Kan tyckas att jag hängde hela dagen på en tvättkorg, men sanningen är lite mer mångfacetterad. Och jag funderar - det är ju så att saker alltid kommer att finnas - det finns fler möjligheter än omöjligheter. Kanske inte så dumt att göra en Not-To-Do-lista?

5 snabba om vackra saker i livet (som motvikt till mitt annars kanske lite negativa inlägg...)

1. Ja tack till sojabullar med pasta och rårivna morötter och cremefraichesås blandad med sweet chili
2. Ja tack till att min effektivitet tycks ha ökat ett snäpp (på gott & ont)
3. Ja tack till att jag bor i den bästa av gårdar
4. Ja tack till kyrksång - sång är underskattat - i olika former
5. Ja tack till kärlek. Punkt






I´d rather hurt then feel nothing at all

Pust. Men inget stön. Mest en avslappnad suck. Sådär på en söndag. Vilans dag. Som har varit full av aktivitet och nyheter inom efterrättsträsket. Låt mig då berätta vad som har pågått hos casa Emilia. Det började med att Kinga och jag sov ut - ordentligt. Klockan ringde nio, men jag var bra på att ignorera den. Stänga av den. Vi åt frukost, Kinga började med att hälla kaffet i min gamla temugg (som hade te och mjölk i sig) - och fick sig en kaffe-chock - hur äckligt kan det bli liksom. Det var bara att hälla upp nytt. Och sen havregrynsgröt med mjölk. Och sylt. Sen gjorde vi köket till en bullverkstad. En dubbel sats av detta. Vi har lyssnat på Melissa Horn, vi har städat köket. Vi har avnjutit kanelbullar och Kinga sa precis det där jag behövde höra. Tack.

Jag tog en snabb tur till Sockenplan - det har blivit kallare och råare, så snabbt hem med matvarorna sen. Mest frukt. Och vit choklad. För att göra en gino. Jag säger bara - yes please, äntligen en efterrätt som appellerar till allt det där som är viktigt. Som att det är gott. Och nyttigt. På samma gång. En klick creme fraiche till and you got heaven.

Klockan halv fyra ringer mina gäster - en aning tidigt, men ack så välkomna! Med en liten hund som heter Peppe. Jag gick under namnet Happy (älskar djur!) och fick mysa hela eftermiddagen och kvällen. Fick fina presenter också, visar bilder nedan. Sven var med också - och vi kollade på Solsidan denna kväll - härligt, galet och hysteriskt roligt. Precis som vanligt alltså. Jesus, vad de kan göra saker roliga. Och jag kan tänka mig att min kompis Emily satt bänkad, eftersom Jonas Karlsson var med i dagens program. Vad jag förstår kommer han vara med ett tag framöver och det är inte fy skam!

Sen har jag fått släng av följande:

*längtan
*pirr i magen
*galenskap

Kombinationen är ganska angenäm, men så undrar jag vart jag är på väg. Jag känner mig lite omtumlad. En aning förvirrad? En annan biverkan är att den kreativa delen av mig kommer fram, och imorgon hoppas jag att den är kvar - för då sjutton ska här produceras! Ja, motivationen är på topp!

Funderar en del på träning och på hälsa. Min egen alltså. Det är inte helt okomplicerat och jag har en del beslut framför mig. Som kommer resultera i handling. Bara hoppas att det kommer gå bra.






Hälsa kan exempelvis vara att gå ut en stund - och det är Svenne och jag bra på - vi tog en runda här i området. Herr Höckert är en mycket bra medvandrare. Och medmänniska. Han har en idé på en blogg, och jag hoppas att han genomför det! Han är ruskigt bra på att hitta på namn, så det ska bli spännande. Plus att han visade mig ett bra budgetprogram på nätet. Kanske att jag skriver om det någon dag!







Hoppas att ni får en fin vecka. Jag tänker skaffa mig en alldeles underbar vecka.

Söndagsmorgon med Kinga - är inte livet härligt ändå? Att vakna med dig är inte heller helt fel. Vi har haft en trevlig lördagkväll, berusat oss lite smått med Baileys och vitt vin. Prata, prata och prata är andra aktiviteter som vunnit våra hjärtan. Nu sitter Kinga och läser mina tidningar och brister ut med en härlig entusiasm - Jägarna kommer i september, en uppföljare! Ja, det är så här livet ska vara. Dessutom ringde Ulliz imorse och vi hann prata lite. Vänner är den största rikedom på denna jord. Rätt och slätt.

I torsdags var Maria & Klara här - vi gjorde en favoriti repris med lunch och med mys i sängen. Klara fick se sitt favoritprogram "Drömmarnas Trädgård" och var sötare än sötast. Vi tog en promenad till Måleributiken på Sockenplan, där Maria gjorde vissa fynd till den nya lägenheten. Sen gick vi en bit, och jag återvände hem för att jobba litegrann. På kvällen blev det IKEA-besök med lite ljusinköp, en kastrull med lock (som dessutom passar på övriga kastruller - jag är så lycklig!) och återlämning av saker som inte funkade hemma hos mig (mät först....).

På fredagen, som skulle kunna kallas En längtans fredag jobbade jag med demo i Larsberg. Jag träffade en dam som var cool som sjutton. I en silverkeps stod hon och sålde lasagne. Vi hade sällskap med Lidingöbanan senare, och hon berättade lite om sitt liv. Och jag om mitt. Fredagkvällen var precis som jag ville.

Lördagen kom med en morgon, och solen försökte kika in genom fördragna fönster. Klockan 09.00 vaknade. Vi. Kollade på film och käkade. Mys i kvadrat. Recept på hur du får oxytocinet att vakna.

Nu dags att baka kanelbullar och handla frukt för att göra gino i ugn. I eftermiddag kommer gäster. Och Svenne!

Egotiden nådde sin kulmen igår, när jag la mig i sängen, vid halv sju. Och somnade. Till musik. Med tända ljus. Vid halv nio vaknar jag till och förstår att det är precis det här jag behöver - vila och inte tänka så mycket. Jag var fortfarande trött och tänkte gå och lägga mig för natten. Men det blev inte riktigt så. För jag kunde inte somna. Jag hann med ett telefonsamtal också, med dig. Skruvandes och mysandes i sängen tog jag beslutet att läsa en stund. Boken Igelkottens elegans är inte bara en feelgood-bok utan den bäddar också för reflektioner om det egna livet. Jag har insett att språket är, precis som för en av huvudkaraktärerna i boken, ett viktigt element i mitt liv. Och även om portvaktsfrun i boken går till extremer, kan jag inte låta bli att dra paralleller till mig själv. Rekommenderas!

Nu väntar jag på fröknarna från Årsta. Och funderar på att ta en ostmacka.

Egotid skulle vara lite i fokus denna vecka. Och det har gått ganska bra, både måndag och tisdag. I måndags var jag ju hemma hos Ulliz och spelade tv-spel, vilket var både kul och avslappnande. Igår tog jag mig tiden att ligga och vila lite på eftermiddagen. Och idag har jag planerat att ego-a mellan 18.30-21.00. Det känns minst sagt bra. Och det innebär att jag väljer bort annat. Vid varje val, väljer du bort något annat.

Idag var det fokus på en intervju och det gick bra - var ute åt Nackahållet och hälsade på en kvinna som ska vara med i ett reportage som jag gör. Vi hann prata lite annat också, och familjen bodde jättefint. Efteråt tog jag mig till Nacka Forum och hittade ett par skor som jag slog till på. Var lite orolig att jag valt för små skor, men de passade faktiskt. Men ska inte haka upp sig på storlekar. Ska fota så att ni får se! Sen handlade lite matvaror och åkte hem för att laga lite mat. Nu har jag fått i mig middag, det blev ett torskrecept som jag har gjort tidigare. Till efterrätt blev det glass, min favorit Häagen Dazs Strawberry Cheesecake.

Imorgon ska jag åka med sällskap till IKEA och fixa lite saker. Men först ska jag träffa Maria & Klara, och jobba lite grann (eftersom jag prioriterade ego-tiden idag, så har jobbet fått prio imorgon...)







Har ni lyssnat på Robyns indestructible - acoustic version? Galet bra! Ska försöka lära mig att lägga upp spotifylistor...

Idag hade jag en intervju på cykloteket och fick även en guidning i butiken. Kändes bra och imorgon är det en lite större intervju till samma reportage. Mer kan jag inte säga, men när det publiceras så säger jag till!

Efter intervjun hade jag en timme att disponera som jag ville, så då promenerade jag från Telefonplan till Hornstull - det tog ca 55 minuter. Klockan tolv var det dags för lunch på Rosa Drömmar (vilket namn!) tillsammans med ett mycket trevligt sällskap. Vi åt raggmunk med fläsk och lingon. Gott. Och trevligt! Sen åkte jag hem, för att powernappa (efter att jag hade druckit kaffe, den ekvationen går inte ihop) och sedan jobba ytterligare en timme.

Klockan fem träffade jag min syster - som jag inte sett på evigheter. Hon har bott på Nordirland i några månader (i Belfast), och ska snart iväg igen på en resa till Indien. Så vi hann ta igen litegrann, det var alla möjliga teman som kom upp och sen lämnade jag henne på bussterminalen, då hon skulle åka till pappa i Uppsala. Vi ska ses nästa vecka igen (jag fyller ju år snart!).

Efter det tog jag mig till Biblioteket Plattan och fixade med lite mail, för att sedan bege mig till ett kettlebellpass som var grymt bra och roligt! Jag kan säga att jag nu är helt slut och ska läsa lite i en bok som jag har lånat. Jag tror jag kan lära mig en del...

Det finns stunder då jag inte riktigt vet vad jag vill. Det är ganska bra att blogga då. Få lite perspektiv på saker och ting.

En sådan enkel sak som att jag har svårt att bestämma mig för lunchens utformning. Det lutar åt en bönsallad med en brödbit till (för att få fullvärdigt protein). En enkel bönsallad som jag demade för ett tag sedan med Zetas produkter kommer förstås på en gång

1 burk stora vita bönor, sköljda
1 rödlök
1 röd paprika
1 fetaost
2 msk rödvinsvinäger
2 msk olivolja
Salt & Peppar

Hacka löken, och skär paprikan i små bitar. Skär upp fetan. Blanda allt med de vita bönorna. I med vinäger och olja. Lite salt och peppar. Blanda - magiskt gott! Och nyttigt!

Jag byter om nu. Ska ut och gå en stund, och handla fetaost på vägen, till min bönsallad - funderar att gå till den nya Lidl som byggts nära Årstafältet.

Igår träffade jag förresten en tjej vars blogg jag följer. Det känns kul, eftersom jag har "känt" henne i säkert mer än två år. Sprang på varandra i Kista Centrum. Hon är en förebild vad gäller egotid!


Memo: ringa säljsamtal. Håll tummarna!

Hur många gånger har jag inte fått höra: "Emilia, du gör för mycket, sänk dina ambitioner och prestationskrav"?

Tiden går, jag närmar mig den fantastiska åldern 31, och som vanligt gör jag revision. Diagnos Duktig finns nog där i bakgrunden. Även om jag värdesätter min sömn, mat och sunda vanor.

Det kan vara bra att betrakta sig själv som en vän ibland. Liksom prata om det som är jobbigt, från en vän till en annan. Och vi kommer fram till, kompisen Emilia och jag, att det finns saker som är bättre att göra än andra. I veckan testade jag konceptet ego-tid, och måste erkänna att det inte var helt enkelt. Rastlöshet som brinner i hela kroppen. Saker som jag tror att jag vill göra, men ändå väljer bort. Att välja bort är underskattat. Att göra är överskattat. Att vara är underbart.

Jag går med minnen som har satt spår som kommer sitta där. Resten av livet. 2002 valdes jag in för magisterstudier på Handelshögskolan i Stockholm. Marknadsföring. Då var jag 22 år, ambitiös som gud vet vad, och dessutom inne på spåret att träna som en galning. Jag cyklade överallt, susade genom stan på min vita cykel, med tunga böcker i väskan, och en frukost som kunde passat en mus, storlek liten. Jag rasade i vikt, och tyckte att kroppen inte lydde mig. Jag pluggade dygnet runt. Och färgerna försvann. Och även jag.

Efter att ha cyklat igenom väggen, och kommit ut på andra sidan nedbruten och tom, så började en ny resa. Resan överlevnad. Och på något vis gjorde jag det. Jag överlevde. Det tog 4 år.

Jag ska lära mig att ego-a (ett verb helt enkelt) mera. I lördags satt jag i en soffa och lyssnade på musik. Och jag klarade det! Det var en skön känsla, och ovan. Men min kropp reagerade direkt - det här vill den ha mer av!

I veckan som kommer ska jag ha tre timmar för mig själv. Om jag så ska sitta i sängen och gråta av frustration och rastlöshet. I´ve earned it and I deserve it (gärna att jag vänjer mig).

 








Smyginleder egoandet med ett bad. Och lyssna på min senaste Lugna-lista på spotify

Gör du revision ibland? Berätta gärna!

Jag är lite ovan. Att må så här. Jag saknar inget, har det precis så bra som jag vill ha det. It´s a little bit funny, this feeling inside. Myser hemma hos Herr Höckert, tillsammans med mamsen. Medan de klurar på detta med Svennes handtag, så har jag diskat och satt på kaffet. Tydligen är jag huslig. Mamma löper amok med diverse skruvar och skruvmejslar. Jag klickar tryggt på tangenterna. Katten Frasse har gömt sig någonstans. Smart drag.

I fredags såg jag filmen The Tourist, med Johnny Depp och Angelina Jolie. Det var en intressant film, men jag tyckte att Jolie hade en aning för höga klackar. Däremot så gillade jag en scen där Depp sprang på taken i pyjamas. Det kändes lagom crazy. Men han passar ändå bäst i sina roller där han får leva ut lite. Sen måste jag säga att biosällskapet var alldeles utmärkt. Här skulle det passa med en smiley. Men som sagt, jag tror inte jag har en enda i bloggen. Är även känd som språkpolis.

Kort och gott! Mår som en prinsessa!

Önskar alla en trevlig helg - vi ses imorgon eller på måndag! Nu ska jag ut på "gatan" - ska klä på mig varmt, gå och handla med min Dramaten-vagn och hämta bullar på 7-eleven.

Underbart

Jag har en finfin ruta i min almanacka som heter Dagens träning. Där fyller jag i fysisk aktivitet. Har fyllt varje dag denna vecka. Ja, promenader räknas också! Det var för inte så länge sedan som jag insåg att jag kan inte leva utan att röra på mig. I någon form. Och då ligger det väldigt högt upp på min lista - att helt enkelt prioritera träningen. Just nu har jag hittat en bra runda på ca 50 minuter som jag har gått två gånger. Ofta lyssnar jag på någon peppande musik, och det är härligt! Sen testade jag en DVD-skiva med träning, som jag fick av tidningen Måbra för något år sedan. Det är med den personliga tränaren Katarina Woxnerud. Jag gjorde inte hela programmet, men nästan. Och det kändes!!

Idag har jag på ganska kort tid suttit med bokföringen, och gjort ett förenklat årsbokslut, och påbörjat det nya kalenderåret för bokföringen. Det är skönt att det nu är gjort. Slappnar av lite och ska fokusera på att sälja in lite artiklar för februari och mars.

Satt och kollade lite på gamla bilder - vad liten jag såg ut! Dessa är från 2005, i en tid då livet var ganska annorlunda...





Dagens plan på fysisk aktivitet - mellan 14.00 och 15.00 ska här tränas!

Vilken kanondag! Men jag gissar på att morgondagen kommer bli speciell den med...

Maria & Klara kom över strax innan elva, och vi började med att gå runt kvarteret några varv eftersom lilla fröken ämnade att sova alldeles för sött för att väckas. Både jag och Maria frös, men vi pratade på ganska bra, och det kanske gjorde att vi överlevde - och jag fick se nya ställen i området som jag aldrig varit i tidigare. Hemma gjorde vi en kanongod lunch, med sojabullar och blomkåls- och potatismos. Lite grönsaker fick vi i oss också. Klara ämnade att äta det som serverades, det har varit lite si och så med maten de senaste dagarna. Efteråt blev det kaffe med mjölk, och en glad Klara fick se sitt favoritprogram. Hon är så himlans söt!






Tackar tjejerna för en toppendag! Jag hann baka en massa bröd också. Och satt med jobbmailen idag, skickade in arbetsprover och CV till en redaktör som jag tror kan ha nytta av mig! Apropå jobb, i senaste numret av Föräldrar&Barn finns en artikel som jag har skrivit!





Nu ska här kokas en kopp te, ansiktet ska smörjas in, och sen läsa Igelkottens elegans. En frukt också kanske?

Jag är så trött på mig själv just nu. Kan ha att göra med att jag liksom startar med värsta projektet och sen falerar det, när orken tryter. Näe. Mega- och aptrött på mina egna ambitioner. Funderar starkt på att bli en eremit. Som bara spelar tv-spel, sover och äter. Och skiter i allt annat. Därför blev jag mycket inspirerad av Underbara Clara och detta inlägg som jag ramlade över i all hast. Så konklusionen är: jag skiter i frisyren. Jag ska bli kall och beräknande.

Idag har det spelats följande på Spotify: Melissa Horn, Coldplay, Amy Macdonald, Ellie Goulding, Yoshikazu....

Det som är bra när jag blir förbannad på mig själv är att jag omprioriterar. Bort med brödbak och bokslut.

Vad är det med livet egentligen? Det tappade totalt meningen idag. Allt känns tungt och blågråfärgat. Och mitt golv i lilla rummet är spygrönt. Usch och fy. Och blä. Köksbordet är belamrat med böcker, en julklapp till syster som kommer snart, tidningar, blanketter, pappersremsor, miniräknare, putsduk, pennor, mobil, tejp, hålslagare, kalender och frimärken. Det är inte ens ett bord längre. Vad hände med ordningen?

Okej. Då slänger jag in handduken. Det bästa vore om jag bestämde mig för en film att titta på. Bädda om sängen fint, och lägga mig tidigt. Jag är ju faktiskt ganska nöjd med att jag ordnat en intervju till nästa vecka. Och jag har koll på bildmaterial till en artikel. Just ja. Jag skulle skicka in arbetsprover till en redaktör. Jag gör det nu!

Ah - ni har väl inte missat min senaste artikel på Livskick?


Peppar mig med lite bilder från bröllopet jag var på i somras...







Susande stilla med vinden i ryggen och hjärtat i tryggt förvar. Den som försöker nå det, får kämpa. Andra har kämpat, och nu mist det. Det finns ingen nyckel, det finns ingen kod. Kärlek kan sippra in och fylla hjärtat, men den måste veta vägen. Därinne sker något, en omvandling, men det blir först bestående vid riktiga träffar av kärlekens pilar.

Svisch säger det här hemma. Jag har redan:

* gått upp - fick en väckning som gjorde mig glad!
* ätit frukost med ett bröd som jag tycker är jättegott - Äntligen från Pågen. Det intogs med tunn kokt skinka och sötstark senap
* druckit två koppar te
* fyllt i en preliminär självdeklaration - åh, är ruskigt nöjd!
* diskat iväg litegrann
* hunnit känna lycka

Men nu är det en hel härlig dag framför mig. Och jag måste säga att det känns härligt att lunchen och middagen redan är färdig! På Mollys blogg hittade jag ett recept på torsk som blev dunderbra. Istället för currypasta, använde jag mig av en halv chili och lite lime & pepparkrydda från Santa Maria. Serverade med mango och ris. Och den ska bli dagens lunch. Igår blev det räkor till middag. Som jag snabbmarinerade i lite sweetchilisås. Stekte upp i olivolja och tomatpuré, och lite ris. Serverade med en apelsin- och avokadosallad.

Okej. Vad är fortsättningen på dagen?

* kontakta en cykelhandlare (och det ska jag göra nu nu nu - för jag har skjutit upp det)
* fixa, trixa här hemma. Imorgon kommer två finfina tjejer hit - Maria & Klara
* baka bröd!
* bokslut
* tänka på dig







Ni kanske undrade hur egotiden gick igår? Det kommer mera.....

Om det är lättare att falla, med ena foten utanför

Det går bra. Men nu är jag lite rastlös. Då har jag ändå en timme kvar. Jag har läst, skrivit dagbok (jo, jag gör det också), duschat, tvättat håret, filat naglarna. Druckit te och ska snart äta frukt och kolla klart på Armageddon. En gammal film, som jag minns att jag har sett. Men ändå ser jag den i ett annat ljus just nu.







Mjukare famn får man leta efter. Vackrare händer finns inte. Ömtåligare hjärta än mitt, kan vara ditt. Lycka kan gå hand i hand med tårar. Ändå vill jag stanna i detta tillstånd. Någon sa att reflektion är viktigt. Men hur gör man när ögonen beslöjas av ett annat skimmer? Där reflektion försvinner med ett andetag.

Frågor som ställs av ung kvinna, någonstans i Världen

Mina. Ben. Lever.

Åh jag börjar bli lite orolig. Och samtidigt taggad. Kände mig en aningens lycklig idag.

Kanske ska förklara lite närmare hur det ligger till. Men jag avslöjar inte din närvaro, trots att jag gärna skulle vilja. Det du.

Det ligger till såhär. Efter att ha varit lite nyttig idag, begav jag mig till finaste Ulliz. Där fortsatte nyttan med att ta upp saker till vind och slänga en massa glas (fast sju stycken tog jag hem till mig - för jag har ett åttonde som matchar). Sen blev det en härlig testund i soffan. Vi har alltid något att prata om.

Sen tog jag med mig Elviz och mötte upp Herr Höckert på Fridhemsplan. Vi gick och vandrade i en och en halvtimme. Vi lämnade tillbaka bushunden och gick och åt på Vasastans bästa sushiställe - nära Ynglingagatan, på Norrtullsgatan. Jag tog en blandad tallrik med sushi och bibimbap. Första gången för bibimbap och jag tyckte det var supergott. Sven med, som tog en hel bibimbap utan sushi. Vi var nöjda båda två.

Och så blir det så att när man är med Herr H så kommer vi på en massa roliga saker att göra. Höckert kläckte idén att gå båda tvärbanorna på en gång. Alltså Nockeby-Sickla Udde. I runda slängar: 5 timmar. Mina ben vädjar just nu till mig. Jag har gått mycket på sistone och det känns. Men nu har vi bestämt oss, fast upplägget är inte helt klart än. Tänkte att Höckert skulle få bestämma, eftersom han är en erfaren vandrare vid det här laget. Och
han är mer bekant med ordet lagom, i jämförelse med mig.








Om mitt hjärta hade öron, skulle det lyssna på dina andetag
Om mitt hjärta hade ögon skulle det se det vackra i dig
Om mitt hjärta hade en mun, skulle det le

Nu får jag använda mina öron, ögon och mun, med hjärtats slag i bakgrunden...

Ung kvinna försöker på sig kärleken, våren 2011

Jag ser fram emot tisdag. Då stretar jag emot alla de där måstena som härjar i mitt huvud, lägger mig tillrätta i soffan. Och öppnar Igelkottens elegans av Muriel Barbery. Jag är på sidan 73, som avslutas med "Då händer det". Vid det här laget borde jag vara galet nyfiken på fortsättningen. Men det är vilans dag, så alla galenskaper skjutsas in i framtiden, in i nästa vecka.

En aning gråtmildhet tillåter jag beslöja hjärtat. En person som jag träffade idag, sa något som gjorde att jag trodde tårarna skulle börja rinna. I vanlig ordning andas jag, och tänker en lättnadens tanke. Att vara i kontakt med sin känslor kan vara på gott och ont.

Böcker var temat, och det som står på tur efter Igelkottens elegans är

En liten bok om ondska (Ann Heberlein)
Det andra målet (noveller av Jonas Karlsson)

Sen läser jag ju en massa tidningar. Bland annat Blossom

Blev en liten oanad händelse idag i köket. Jag skulle krydda grädden med kanel, men det blev med Garam Masala. Så det kan bli. Och gott! Men det blev lite kanel också (så att du vet det). Serverades med frukt och två pannkakor. Huvudrätten blev en linssoppa. Ifall ni undrade.






Jag ska sakna dig imorgon. Ja, du vet hur jag kan bli (Melissa Horn)

Hemkommen från vanliga söndagsbestyr. Hann gå förbi och återlämna ett par leggings som jag ångrade köpet på. Tog en fika med kompis Kostas, det var kul att ses igen. Solen lyser in i mitt vardagsrum och jag passar på att andas litegrann, samtidigt som jag lyssnar på La Geniale: sinfonias & concertos. Lite Vivaldi och Torelli med andra ord. Annars är det mycket Amy Macdonald, Melissa Horn och annat trevligt som spelas här hemma. Tanken är att det ska bli en vilans söndag. Samtidigt är jag i behov av att röra på mig, så ska senare ut på en liten expedition. Expedition Återvinning och Besök på Macken (hämta paket).

Imorgon ska Herr Höckert och jag ta en Kungsholmen runt, på eftermiddag/kväll. Lite uppvärmning inför Saltsjöbanan som är vår nästa utmaning. Hitintills har vi avverkat:

Gröna Linjen - Farsta Strand - Hässelby Strand
Tvärbanan - Sickla Udde - Alvik
Nockebybanan - Alvik - Nockeby

Jag jobbar med en sak hos mig själv just nu. Och det går bra. Jag snubblar ibland över mig själv, men då jag har en bra grund, så faller jag bara lätt. Det är rätt härligt. Härligt att vara hemma här, veta att klockan bara är tre och att jag har en massa tid att göra precis som jag vill.

Ni känner kanske till Jenna. Hon skriver en hel del om egotid, att den liksom ska planeras in. Och jag tänkte dela med mig av min planerade egotid:

Tisdag eftermiddag har jag tid bara för mig själv - ca tre timmar. Heligt och orörbart. Funderar på att ligga i sängen och läsa. Kanske pilla mig själv lite i naveln. Om jag orkar!








Czasami wolnosc jest moim wiezieniem
Ibland är friheten mitt fängelse

Fri tolkning - Emilia 2011

Fredag - skönt för en del, andra ska jobba. Men det kommer gå snabbt. Det kan ju vara bra att vara ute på fältet ibland. Idag ska jag göra bönsallad på Ica Nära Aspudden - det ska bli kul, och ikväll ska jag ta det lugnt. Ensam.

Nu är det tre artiklar som har publicerats på Livskick, där jag är författaren. Var så god. Receptet är sen tidigare i veckan.

Recension av Yoga inifrån

Ett härligt räkrecept med mango och chili

Ha hjärnkoll på något viktigt!


Helgen är knökfull. Men i nästa vecka ska det planeras in tomhet.

By the way: Cold play är ruskigt bra!

By the way: skönt att vara sig själv för omväxlings skull. För jag har en skön stil - här borde jag ha med en smiley, men tyvärr. Det finns inga sådana på denna blogg. Men jag ler ska ni veta!

Risken är att när jag lyssnar på låtar som dessa, så blir jag lite nedstämd. Och då bara måste jag skriva av mig. I kamouflerad form.

Ofta upprepas det att vi inte ska påverkas av våra känslor. I alltför stor grad. Men ibland kan det vara skönt att bli lite sentimental, lyssna på Lugna Favoriter. Och ja, låta tårarna rinna. För sen är det liksom bra. Jag får leva med mig själv ett bra tag till (men hallå, hur låter det där?), förhoppningvis, och känslorna är ju hela tiden med. Även om jag är mästare på att styra min uppmärksamhet. Ja, det är jag. Sen undrar jag om jag kan lämna gammalt skrot där bakom mig, och kanske låta det vara. Veta att det har påverkat mig, men inte låta det fortsätta att göra det.

Om vi nu fokuserar på de senaste dagarna kan jag lista följande:

*jag har lekt polsk byggarbetare hemma hos Maria och Herr Modig. Två dagar av skrapande, skrubbande, tvättande, pluggutdragande....
*jag gjorde inte allt som jag lovade på min tidigare lista, det var någon i min närhet som konstaterade detta
*jag gick Årstaviken runt. Hand i. Hand. Sista biten var apjobbig, men grymt skönt när jag väl var placerad hemma i soffan, med mat, med kudde. Och med. Dig.
*jag insåg att jag har en del administation som måste underlättas, med mina artikelidéer. Anslagstavla ska inköpas.








I hope you don´t mind, that I put down in words, how wonderful life is now you´re in the world

Just nu skulle jag vilja lägga mig under täcket och lyssna på Coldplay. Bara ligga där och sjunga med. För att inte frysa ihjäl så skulle mössan åka på. Och en extra tröja. Och så skulle jag tända ljus. Och skita i det mesta. Liksom försvinna i ett sjungande, gungande och slappande. Men då kan jag skriva att listan just nu ser ut så här:

Gå till OKQ8 och hämta paket (inget särskilt, typ patroner till skrivaren). På vägen dit ska jag slänga den förbaskade återvinningen. Sen ska jag gå och handla. Sen ska jag koka soppa, vilket jag tror är en okej uppgift. Sen tänker jag inte göra något mer. Lägga mig och bara vara. Är trött.


Nu är det dags att gå vidare på vägen som kallas livet. Är trött på att snubba över saker som inte gör mig gott. Hur många gånger har jag inte gått mot rött? Hur många gånger har inte väggar varit där, mitt på vägen? Och det förflutna jagar en i hasorna. Nä. Är trött på det där. Jag köper mig en bulldozer och kör. Mot rött och alla väggar.

Här finns inga brustna hjärtan, alla ser likadana ut (Melissa Horn, en eftermiddag på Gården)

Dagarna flyger iväg, och livet känns behagligt. Ibland stannar jag upp och undrar var jag är på väg. Hade en riktning förut, men den verkar ha tagit en annan vända. The road to... happiness? Idag hade jag morgonväckning, vilket har inneburit att jag har hunnit med allt som jag ville hinna med. På företagslistan står det nu:

* göra en planering för min senaste beställning som jag har fått av en kund. Deadline 1 februari
* göra planering av för mina artiklar till Livskick i januari
* skriva ut faktura och skicka iväg (ska göra det efter att jag har bloggat)


I fredags var det, som säkert ingen missade, nyårsafton. Jag jobbade onsdag-fredag, och Svenne kom och hämtade mig från jobbet. Toppen, eftersom vi hade lite att förbereda! Hemma tog jag först ett bad, för att ladda batterierna lite. Sen gjorde jag en kanongod sallad på: tomat, majs, spenat, isbergssallad, apelsin, avokado, paprika, och gurka. Till det gjorde jag en dressing med olivolja, rödvinsvinäger, dijonsenap och kryddade med peppar, salt och färsk timjan. Apropå recept så har mitt senaste favoritrecept kommit upp på Livskick - jag hittade det i senaste mersmak (Coops medlemstidning) och jag modifierade den litegrann. Jag lagade det även i lördags - jag hade besök, och vi var lite hungriga. Saken var bara den att jag missbedömde styrkan på den nyinköpta chilin. Så satt vi där i soffan och höll på att brinna upp - så det var bara att göra mackor istället. Fick mig både värme och skratt! Men kan meddela att den blev mildare dagen efter med lite kokosmjölk, och extra mango.

Hur som helst, jag och Svenne var bjudna till Maria och herr Modig i fredags, och lilla Klara var med också. Det började med en improviserad och god ostbricka. Och vin. Till salladen bjöds sedan en fantastisk ostsufflé! Och så blev det kaffe på det. Och min spotifylista kom upp - jag kallade den för nyårsrumble. Det var artister från Så mycket bättre, Rufus Wainwright, Regina Spektor, Maia Hirasawa och några till. Kan meddela att Maria sen tog över min dator och gjorde sin egen mix. Kan nämna att efterrätten blev megagod Häagen Dazs. Plötsligt var klockan tolv, och vi skålade i vitt mousserande och pommac till den dimmiga kvällen, där raketer syntes, men inte mycket mer. Fantastiskt trevligt!

Under lördag och söndag har jag haft det extra bra. Vill inte riktigt avslöja allt, men ni ska veta att jag är på bra humör just nu. Massa oxytocin som virvlar i kroppen. I söndags var fina Kinga förbi en stund också - vilket kändes jättekul! Vi har alltid så mycket att prata om, och hon är klok. En extra kram till Kinga via bloggen alltså.

Kan ju vara bra att dela med mig av lite bilder också!