Lite av ett ... problem?

I en stund, av ren insikt, förstår jag helt plötsligt att min själ är alldeles för rastlös. Låt mig nu tala klarspråk. Det handlar om något väldigt kärt. Böcker. Sen jag började läsa igen (hade en paus på några år, där läsandet uteslöts på grund av koncentrationssvårigheter) så är jag dels väldigt tacksam och dels finns det helt plötsligt en massa böcker jag vill läsa. Och då hamnar jag i dilemmat - vilken ska jag läsa? Och den jag läser nu, är den verkligen så bra? (Själens fem stadier). Så jag sneglar från den ena boken till den andra.

Är jag ensam om detta?

Och jag som är en förespråkare för en sak i taget...



Funderar


Fick pappas jeans. Sitter som en smäck med härligt häng!

Bland forskare & glasåtervinning

Oj. Det blev en lång dag. Sitter och lyssnar på Helen Sjöholms album Euforia. Och något händer i köket...


Testade de nya kaffemaskinerna på fars jobb. Godkänt. Miljövänliga koppar? Nej.



Vi är professionella. Vi hittade handskar för dagens arbete. I say no more



Första lasset av skrot. Min outfit säger allt. Kanske modeblogg nästa?


Le resultat. "Vi ska bara slänga liiiite skrot, är det okej om vi lånar er container?"



Som man jobbar får man äta



Lite rödare. Lite bättre. Eller? Någon nämnde Cirkus Cirkör...



Herr Far blommar till kontoret. Observera den tidigt utsatta adventsljusstaken



Så var jag där igen. Med mina cravings. Numera: havregryn, mjölk och honung...



Men jag lagar riktig mat också! Återkommer med resultatet. Det är det som händer i köket



Du ser. Jag kan det här nu. Livet. Så ta inte åt dig någon ära. Men där jag är, där är inte du. Så var där du är, så är jag där jag är.

Luften gick ur mig

Började gräva i den-där-lådan-där-allt-mellan-himmel-och-jord finns. Gamla dagböcker, målargrejer, vykort och gamla sladdar i en enda röra. Nu ligger allt utspritt på golvet. Och jag känner mig jättedeppig. Trött och tröttare. Tänkte vad ska jag hitta på nu då? Så jag bläddrade lite i bloggen. Och hittade detta:


Jag har en plats för dig. Det är städat och lagom ljust. Det vibrerar där ibland. Det är mitt hjärta som slår. Hyran är betald och vibrationerna fortsätter till den sista dagen. Välkommen. Det är ett förstahandskontrakt.


Det gjorde mig lite glad i alla fall. Nu lurar jag på en kopp kaffe. Hade varit gott med en bulle till. Men jag har ingen. Solen lyser därute, men jag orkar inte gå ut. Varför började jag gräva i den där lådan? Minnen som kom fram och jag fick nästan svårt att andas. Hittade en målarlåda som jag fick när jag var på sjukhus sist. De tyckte jag kunde ta den, eftersom jag var den som satt och målade mest.

Kaffe var det ja.

I en stad där kärlek och känsla är något vackert

Vågar du säga vad du har på hjärtat? Klimatet är hårt för den som är singel, och för att vara känslosam, måste du samtidigt vara kompetent nog att vara känslokall och spela spel. Jag undrar, är vi behov av Jakten, eller hur är vi funtade egentligen? Vad hände med känsla, vackra ord och hålla handen? Det verkar ha försvunnit, och jag saknar den stad där kärlek och känsla är något vackert...

Utan att veta

Jag ser honom på håll. Trots den stora mängden människor är han inte svår att upptäcka. Han ser mig också, och skiner upp. Med snabba steg går jag över gatan. Hur lång tid har gått? Nio månader. En snabb kram och jag märker genast hans nervositet. ”Så du är här, och jag vet inte om det?”, säger han med en uppriktig förvåning. ”Du får väl kolla dina källor” skämtar jag tillbaka. Vi byter några meningar, och jag ska precis gå vidare. ”Jag kommer senare ikväll” säger han då. Jag önskar att han inte sa så. Det ger förhoppningar. Hur många gånger har han inte sagt så, men utan att komma? Jag slår bort tanken på det, och går vidare.

 

Vänskapligt möte med kärlek i bagaget, i en ort vid havet

 

Lövsta Life - sista dagen på jobbet!

- Hallå!

- HALLÅ?

Det är farsan som sitter fast i ån, och vi hör dåligt, jag och S. Vi är ute i fält och förbereder ett vindavdriftsförsök. Kaffe i muggar med kall mjölk. Hamburgare med 25 %: s moms tuggas. Ballerinakex à la kladdkaka mumsas. En vanlig, sista dag på jobbet. Vi fick dra upp pappa med rep. Annars hade han väl suttit där än. Vadarbyxorna läckte en aning, och marshallhållarna var något för korta. Problemlösning i fokus!








En väldigt viktig sak: jag tar semester nu!

Bryter inte den tystnaden

Det var när jag såg dig som jag förstod att avståndet var större än stort. Vi har gått vidare, och det har jag vetat länge. Förmodligen gick vi vidare redan när vi var tillsammans. Läste någonstans att det som har hänt inte finns längre. Och minnena är i mina ögon subjektiva betraktelser, och sanningen existerar egentligen bara i nuet. Så mina minnen korrelerar nog inte med dina. Och du finns inte längre, utan du är något annat nu. Det är ganska häftigt. I mitt huvud tänker jag "vad länge sen det var" - och samtidigt blir jag lite rädd - har jag också blivit något annat? Vägrar att gå i gamla hjulspår. Vägrar.


Tips om lekar i Improvisationsform genom Sven Höckert

För ett tag sen fick jag en önskan om att jag skulle skriva om tips på lekar. Jag och Sven håller på litegrann med improvisation, vilket är jätteroligt och socialt. Jag bad Sven att skriva några rader, och de droppade in på min mejl idag! Så här kommer några tips!








Tack Sven för hjälpen!!

Konstig Måndag

Om det är lättare att falla, med ena foten utanför (Melissa Horn)

Jag vaknade med magont. Ingen aning om varför. Men det var något som inte stämde. Kände mig stressad trots att jag inte är det. Det blev en lugn frukost framför Malou (Efter tio) och sen tog jag en dusch. Då lossnade energierna lite och jag kunde jobba lite mer koncentrerat. Nu tvättar jag samtidigt, och till lunch blev det dinkelpannkakor med min goda tonfiskröra.

Kanske blev det en aningens för mycket igår. Satt uppe till efter tolv och skrev brev. Det var lite tumultartat uppe på hjärnkontoret. Och. Ja. Då blir jag lite rädd. Jag vet att jag besitter en kreativ ådra, men när den får styra för mycket, då är det annat som får lida. Det händer med jämna mellanrum att jag måste bromsa. Och då kan man ju inte gasa samtidigt.

Jag vet att jag döljer en sanning (Melissa Horn)

Igår upplevde jag en bit sanning. Om mig själv. Jag är inte helt säker på vad det betyder, kanske att jag lär känna mig själv. Det var lite häftigt faktiskt.

Nu ska jag avsluta tvätten, och sen göra mig iordning för min sista intervju som jag ska göra för en artikel som jag skriver. Berättar mer när den kommer i tryck!


Lite lugnare. Lite bättre

Dagen påbörjades med yoghurt, nötter, lättsockrad lingonsylt och havregryn. Russin var det också. Och en kopp yogite. Ska strax fundera över lunchen. Hittade en hel del intressanta recept i Blossoms senaste tidning (som rekommenderas - den är full av inspiration på ett schysst sätt!). Sen då. Jo då, planer finns. Strax jobb på ca en timme för att sedan varva med lite städning. Sen är det så att jag har en gratisträning på WorldClass som jag vill nyttja. Och det ska jag nog också göra. Funderar på coreexpress klockan 16.30. Första träningen på länge, om man bortser från den fantastiska yogan.

Något annat fantastiskt var dagen med Ulliz igår. Vi träffades vid halv fem och hängde till klockan tio - som på den gamla goda tiden helt enkelt! Kollade på Heath Ledgers sista film, The Imaginarium of Doctor Parnassus - bra men lite otäck. Häftigt hur de löste olika scener efter Ledgers död. Klart sevärd, även om jag stundtals inte riktigt hängde med. Många bra skådisar och mycket fantasifulla scener. Nöjd.

Igår var jag även för första gången på Bromma Blocks, skulle kolla synen och fick samtidigt se det nya centrumet. Det fick godkänt, men däremot så är kommunikationerna dit usla. Kanske att det kommer en lösning på det!

Nämen om man skulle ta och jobba lite!









Yoga - ett steg närmare

Jag har ju fastnat för kundaliniyogan. Det är en enkel ekvation - tränar jag kundalini mår huvud och kropp bättre. Än innan. Och jag blir mer fokuserad. Så därför är jag glad att jag gick idag - ett härligt pass och jag närmar mig något som skulle kunna kallas stabilt lugn.

Dagen började ganska bra, men efter lunch kände jag mig stressad och på högvarv. Det dumma var att jag visste egentligen vad jag kunde ha gjort istället för att hålla på att stressa. Men nej, jag fortsatte. Kom till banken och kände mig allmänt irriterad och inte blev jag gladare i kön som tycktes vara längre än lång.

Så jag sket i banken. Jag vet inte hur de tänker med två personer i personalen och folk som väntar... Nej, inte riktigt nöjd där. Gick hem till min kompis Ulliz och vi hade en mysig eftermiddag, kändes kanon när jag kom därifrån.

Så yogan och Ulliz tog mig ett steg närmare. Dag ett på fortsättningen i mitt nya liv är klart. Imorgon tar jag nästa steg - försöka att få in så lite som möjligt och ändå få ut så mycket som möjligt av dagen. Börjar med en härlig tvätt klockan 09.00.

Ja just ja. Jag har fått mina visitkort - ganska nöjd om jag får säga det själv!




Framsida

Baksida
Tidigare inlägg