I morse hörde jag att ny forskning visar på att stress som vi utsätter oss för i medelåldern, kan leda till ökad demensrisk när vi blir äldre. Den kemi som sätter igång när vi stressar, påverkar vår hjärna negativt och kan få konsekvenser – också på sikt! Att ta hand om våra hjärnor, likväl som våra kroppar, är därför lika viktigt. Dessutom kan långvarig stress ge oss sjukdomar såsom utmattningsdepression eller det vi ofta kallar utbrändhet. Att återhämta sig från en utmattning tar lång tid, man har redan gått över gränsen för vad vi klarar av, och du kan lätt insjukna igen om du en gång blivit drabbad.

Hur vi upplever stress är individuellt, vi förhåller oss olika till situationer som uppkommer. Stresshantering är därför A och O för att just ha ett gott förhållande till – ja, livet! Det här vet de flesta, men det jag märker är, också hos mig själv, att vi tenderar att ändå fortsätta. Att ta paus är inte det vanligaste alternativet vi väljer. Vi fortsätter och tänker att sen, sen ska jag vila.

Att arbeta preventivt med sig själv är en bra förutsättning för att när väl saker händer, så är vi rustade och redo. Jag är en person med många idéer, tankar och viljor, men det betyder inte att allt är av godo. En av mina vanligaste kommentarer är: allt roligt är inte bra. Det kan låta torrt, men det är min erfarenhet som talar. Mina bästa tips för en bra hjärnmiljö är följande:

1. Andning. Det finns en hel uppsjö av andningstekniker, och jag tänkte delge en som jag läste om i boken: När livet slår till (Russ Harris, Natur&Kultur 2013). Min tolkning är denna: Andas in djupt med näsan. Håll andan så länge du kan. Första gången kan kännas lite obehaglig. Pusta sedan ut genom munnen. Upprepa 5-10 gånger. Hur kändes det? Jag upplever en vidgning av bröstet, och att jag andas djupare. Det får mig att känna balans.

    

    

2. Mikropauser. Jag loggar all den tid jag arbetar, och det har också gjort att jag vet var gränsen går för min effektivitet. Efter 40 minuter är det dags att göra något annat en stund. Ta en paus, andas enligt övningen innan eller byt arbetsställning.

    

    

3. Förhåll dig till ditt arbete. En kanske svår punkt, i och med att jobb betyder olika för olika människor. Jobb som är roligt blir ju viktigt, eller? Jag förhåller mig så här: jobb är kul, utvecklande och kreativt. Men jobb är inte allt. Jag mår bra av jobb, till en viss gräns. Jag ger plats åt annat. Ibland är träningen överordnad arbetet, och det står jag för. Hur förhåller du dig?

    

4. Sömn. Hjälp. Jag skriver bara sömn, och då hoppas jag att du vet vad den är bra för.
   
   

    

    

5. Mat. Skulle kunna skriva en riktigt lång krönika om maten. Men jag komprimerar: du har all möjlighet att påverka din hjärnmiljö med mat. Att inte köpa halvfabrikat och äta ute är ett råd som räcker långt. Att laga mat behöver inte ta massa tid i anspråk. Har du inte erfarenhet, se till att lära dig några enkla maträtter och kör på det. Mellanmål på förmiddag och eftermiddag. Rena råvaror, ja. Men den där kanelbullen då? Nämen så här tänker jag: att sitta ner på ett fik, ta en latte med kanelbulle, kolla in lite människor, få plats med andetagen, fundera på livet: jag kan inte annat än tro på att knoppen mår bra av det. Idag har dessutom en av mina favoritnäringsfysiologer varit med hos Malou, kolla in klippet (i skrivande stund ej inlagt än på hemsidan, men jag ska länka senare idag!)

    

    

6. Ett sista råd: börja med att erkänna att stressen finns där. Den är ju nödvändig, för vår överlevnad – men inte långvarig, negativ stress. Att ta den på allvar och inte låta sig själv dras med i stresspiraler är en bra försäkring – och vem sjutton vill bli drabbad av demens?

   
   
    

   Några avstressande ögonblick