Den som hade svaret på frågan...

Nej, idag är en speciell dag. Som säkert alla förstår var fikan med tjejerna mysig och trevlig, det var länge sedan vi sågs alla tre (jag, Em och Ulliz). Jag åt aubergine fylld med grönsaker och bulgur. Sallad till det. Super-veggie med andra ord. Och hungrig var jag, som vanligt. Jag sa till Agnieszka idag att jag förmodligen har hål i magen, för var kommer hungern annars ifrån? Jag vet mycket väl att jag kanske tänker för mycket och att det går åt energi för det. Men inte ska det betyda att jag hela tiden tänker och planerar vad jag ska äta...Jag undrar om det är farligt att vara hungrig. För några år sedan så hade jag väldigt mycket att göra, skolan tärde på min hjärna och det var ständigt nya grupparbeten som skulle lämnas in, jag skulle iväg och träna, jag skulle vara en tillgänglig vän och hela den svängen. Det gjorde att jag inte hann äta som jag borde och jag hann heller inte känna någon hunger. Ni som känner mig vet hur det gick sen, men poängen som jag vill framföra är: om man har en massa aktiviteter så kanske inte hungern blir prio nummer ett? Jag kanske har för litet att göra? Fattar ingenting. Men vet också att jag inte kan hålla på och gräma mig över detta hela tiden. Det finns lösningar: äta regelbundet och alltid ha nödproviant med sig i form av frukt, nötter, aprikoser...

När det gäller träningen och hälsan i övrigt denna vecka har jag hållt lite låg profil. Jag har känt mig lite "svagare" och inte haft samma motivation som tidigare. Glömde till och med stegräknaren idag. Samtidigt har jag en känsla av att det kan vara bra och ta lite "ledigt" från min aktiva livsstil. Kroppen vet oftast vad den behöver och i mitt fall är det nog vila. Men det kommer att vända till på söndag då vi ska gå Gröna Linjen igen. Vi startar i Alvik klockan halv två, säg till om ni vill följa med!

Har kommit till en punkt där jag måste klargöra för mig själv vad det är jag egentligen vill - vad jag vill åstadkomma och vad som är viktigast. Vet redan nu att lugnet som jag känner i kyrkan är något jag vill fortsätta känna. Men livet innehåller också mer...

Over and out,
The Thinking One



Been there before, it can come back...
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback