Klockan 00.30 vaknar jag av värmen. Nej, ännu en sömnlös natt eller vad är det frågan om? Kikar på mobilen igen. Jo, jag har bara sovit i två timmar. Sen kommer tanken - tänk om det fortsätter så här?! Men nästa tanke är att detta är flyktigt, huvudet har bara haft en massa för sig. Idéer. Tankar. Obeslutsamhet. Och Vånda. Jag vet inte ens vad det betyder. Ändå vet jag hur känslan är. Och det räcker. Jag somnade om. Och idag är det härlighet i att molnen stoltserar med sin närvaro på den annars blågråa himlen. Öppnar terassdörren och tittar ut. Vinden är inte lika snäll nu, det är nästan så att jag fryser i min poolblåa klänning. Och jag backar in i rummet. Som för ovanlighetens skull ser städat ut. Jag ska byta rum igen, de sista dagarna bor jag hos min gudmor. Sista natten sover vi alla tillsammans.

Är ruskigt sugen på glass. Gärna med nötter. Och choklad. Efter massagen (17.00) kan det vara läge att ta sig en tripp i "staden". Åh, måste dela med mig av fröken Chapman igen - change. Jag saknar mitt vardagsrum, hur ljuset skiner igenom mina dammiga träpersienner. Hur jag bryr mig om mina blommor, hur datorn stängs av, hur jag somnar med min rosa panter-kudde. Hur någon kanske någon dag väcker mig och.... Ja, ni vet hela det där med att vara hemma. Det saknar jag.

Maybe I would change... (som ett svar på låtens fråga)

15.58 - om två minuter är det kaffe my friends - and I can´t say no to that!

Ps. Du som vet vad vånda är - skriv gärna en förklaring i kommentarsfältet!

Jag har bytt rum, uppgraderat till en med terass – livet är lyxigare, även om jag trivdes bra i det förra rummet. Solen tittar fram idag, men det blåser. Så planen är att sitta på terassen och sola om ett tag. Har haft problem med uppkopplingen, så jag har messat min bror för att se om han kan hjälpa mig. Typiskt – det är lördag, han jobbar med datorer hela dagarna. Och syrran behöver hjälp....Å andra sidan, det är väl kul att känna sig behövd. Och han är proffs i mina ögon!

Igår gick dagen fort – och på kvällen mådde jag ganska bra. Finns inget bättre än att lägga sig i sängen och öppna en bok. Jag har nästan läst ut två stycken sedan jag kom hit. Boken ”the curious incident of the dog in the night-time” (Mark Haddon) gjorde intryck. Den handlar om den autistiske pojken Christopher och hans vardagliga betraktelser. Ur ett perspektiv som berör och tankarna går till att varje människa är unik. Han är, trots sina svårigheter med känslor, en känslig pojke med regler som inte gäller för andra. De få gånger närhet nämns i boken blir jag tagen och jag undrar om inte det är kärlek på riktigt. Hans rädsla och ångest för tankarna till låsta situationer och tryck över bröstet. Jag kan faktiskt förstå, om inte allt, vad han upplever. Det är inte så konstigt. Just att hans kropp reagerar så starkt (magont, bröstsmärtor, illamående) visar på att detta är en pojke som man måste vara varsam med. Jag tyckte mycket om boken, trots att den visade hur sorglig tillvaron kan vara. Sen fast det klara tecken på vad lyckan har att ge, om det så är betyg A i matematik eller att lösa hundmord...

Innan
Solen lyser och jag sitter bänkad framför skärmen - men jag är tillåtande idag. Ska strax ut och springa. Jag har en slinga här som funkar alldeles utmärkt. Den tar ca 30 minuter, men ska försöka göra den på 25 idag. Igår var det midsommarfirande i vanlig ordning, även känd som sobotka. De som fyller 19 år i år, det vill säga födda år -91 har festen och går igenom hela byn med raketer, häst och Herr Neptun. Det är smockat med folk. Dessvärre började det brinna i en byggnad, så brandkåren hade fullt upp. Men annars var kvällen ganska lugn. Jag bjuder på lite bilder!

Efter
Även om jag inte är stort fan av att springa så finns det stunder av härlighet i det också. När jag säger till mig själv att jag är stark och solen lämnar mina armar brunare än tidigare. Och sedan är det skönt med kommentarerna efteråt "hur var det på spåret idag då?" - och då har jag inte ens sagt att jag var ute och sprang. But news travel fast in Jastarnia. På gott och ont. Det blev ca en halvtimme idag igen, men jag tror det beror på att jag sprang igår och benen var inte riktigt utvildade. Nu på eftermiddagen har jag ätit gott, legat i sängen och läst. Sen kom rastlösheten och tog över - men strax utgång för att äta våfflor med grädde och jordgubbar - ja, så ska livet vara. Inte på något annat sätt. Jag klippte mig för några dagar sen, skönt att bli av med det långa håret. Men det är inte någon jätteförändring, men behövlig!

Publicerat:
Jo, jag har skrivit en recension om tillsammansskapet - alltså relationer - vill du läsa den? Klicka här

















Dina handlingar är dina. Men din smärta kan delas. Du visar att du ler trots ett svårt liv. Avståndet ökar, men minnena finns kvar och de är nära. Det ordlösa hej då:et har avverkats och det står jag fast vid. Jag kan inte längre sakna dig. Jag kan inte längre se dig för någon som du inte är. Jag sparar minnena på en säker plats. Odelbara.

Separation mellan ungt par i en tid av förändring

Och du ropar högt när du är där (Melissa Horn: med ena foten utanför)

Mina fötter är båda här. Hemma och borta på samma gång. Och jag klarar inte av rusen. Det spritter i kropp och själ. Jag skulle behöva skrika. Och samtidigt gråta. Förhoppningsvis av glädje. Jag tror det har varit en propp som nu lösts upp, det är inte klokt. Dagens schema har varit otroligt enkelt att följa: gå upp, frulle, sol på stranden. När jag såg havet fick jag en känsla av hemskap och jag hörde knappt mina egna steg. Havet brusade och det var fullt på stranden. En gullig tant sa att jag inte skulle sova på stranden. Det gjorde jag inte, men var lite väl drömmande borta.

Jag får bromsa mig nu. Men sen kanske det inte kommer att gå. Jag hoppas att du förstår.

Enkelhet är det bästa som finns. Vad jagar vi egentligen? Keep it simple, det är fantastiskt. Om några veckor träffar jag min fina morfar. Undra vad vi kommer hitta på – förmodligen åka en stund till landet, spela schack, äta glass. Saknar min morfar och mormor. Men snart är jag där!

Vi avslutar med lite Melissa. She rules my summer....Jag vet vem jag är när jag hos dig

Det kommer dagar som är mer tänkisolerade än andra. Det betyder att ord får mening och meningen behöver förklaras för att förstås. Risk för missförstånd eftersom sanningen kan vara svår att nå. Känner mig lättpåverkad av livet och funderar på hur pass bra det är. Egentligen. Fryser om fötterna och även om lösningen är nära (strumpor) så låter jag bli. Mitt kök befinner sig i diskkaos (avviker från min diskregel) men jag tar det peu en peu. Dricker grönt te och ska egentligen bege mig till en utställning. Jag vet inte om jag har lust, men det kan bli bra.

Igår var det Herr Höckerts födelsedag. Han fick skivan med Melody Gardot – jag tror det blev bra. Och jag tror jag ska byta skiva i datorn, lyssnar på en från 2002, som påminner om det tunga, dystra och melankoliska. Melody gör ett bättre jobb – hon ger mig rysningar istället. Bra rysningar.

Det blåser kallt därute. Undrar just om solen tänker kika fram, det skulle vara trevligt. Igår sa jag till vännerna att jag vill göra så lite som möjligt denna lördag. Det började med att jag sov till 11.30 – det tycker jag var en bra start. Men disken vill jag få undan – det är en bra känsla att gå in i ett rent kök.

Idag skulle jag vilja gå på jakt efter en Melissa Horn skiva – för 17 vad jag gillar hennes röst. Och texterna förstås. Och det vore underbart att sitta där vid havet och ha henne i lurarna. Förra året var det Amanda Jenssen som höll mig sällskap. I år vill jag ta med mig Melissa.

Tankar att lösa

Finns det en bruksanvisning på hur jag fungerar? Hur fungerar jag med andra människor? Och vad ska göras när något går sönder?

Litar jag på min utsikt? På min alldeles egna syn av världen?

Hur definierar jag sanning? Hur definierar du sanning?

Över och ut, glasstrut....

Att för ett ögonblick glömma dig kan kännas alldeles underbart. 

Några dagar sedan....

Det är eftertänksamhet som kommer i min väg – och den vill stanna. Men samtidigt vill jag inte ha en överhettad hjärna. Att kunna sluta tänka och vara mer i kroppen, det är en önskan. Som kräver träning. Idag har jag en förhållandevis lugn dag. Och jag tog mig just en stund att bara sitta. Och lyssna. På keltisk musik. Jag klarade av ca en minut, min själ är rastlös. Samtidigt gjorde den korta stunden gott.

Vad är det perfekta stadiet för en kropp och knopp? Vad behöver de för att må bra? Jag har fått för mig att för mycket prylar inte är bra. Därför sker det utrensning här hemma. Även om det går långsamt. Måste säga att jag är ganska nöjd med vardagsrummet. Trots att en klädhög redan har hunnit bildas. Jag går omkring och funderar på hur jag ska kunna minska på antalet saker här hemma. Och samtidigt ska det ändå präglas av att jag bor här. Hm, det är inte lätt. Några tips? Maria, en vän, tipsade om hyllor som har dörrar, då kan man gömma en massa saker. Den idén gillar jag. När jag var på yoga häromdagen så sa jag att yogan är svår att utföra hemma – just för alla saker. Tänk om jag kunde skapa en yogavänlig miljö?

Om en vecka bär det av. Jag längtar samtidigt som jag trivs att vara här. Som fisken i vattnet! Borta bra och hemma också bra. Kombinationen är bäst!

Sitter just nu, i skrivande stund, i Kulturhuset. Och blir irriterad över det faktum att jag inte kan koppla upp mig. Men snälla nån, är min nästa tanke – behöver jag verkligen vara uppkopplad just nu? Jag har ju saker att skriva, och är inte en uppkoppling ganska störande då? Det är väl bara att spara allt på ett usbminne och sedan bege sig till närmsta bibliotek. Typ Odenplan. Det löser sig. Saker som jag bör göra just nu:

1. Skriva klart dagens blogg (I am on it!)

2. Läsa i boken Tillsammans och påbörja min recension

3. Fundera över några idéer till artiklar till en kund

4. Bara vara

Boken Tillsammans är skriven av författarna Åsa Nilsonne och Anna Kåver. Två riktigt duktiga yrkesmänniskor, som har ett pedagogiskt sätt att förklara så svåra saker som relationer. Jag ska skriva en recension av boken. Så det kan vara läge att helt enkelt stänga av datorn.

Fredag

Den går fort tiden, utan tvekan. Diskuterade tiden igår och hur jag uppfattar den. Det är inte alltid lätt, men jag uppfattar tiden på ett nytt sätt sedan jag kom tillbaka från Uppsala. Det känns som om jag har mer tid på mig. Konstigt det där. Jag vet att jag är ganska bra på att inte oroa mig för framtiden – för den vet jag ju egentligen ingenting om. Så det blir inte särskilt produktivt att försöka skydda sig emot den.

Hur förhåller du dig till framtiden?

Snart ska jag träffa en vän, eller om en dryg timme. Jag befinner mig på biblioteket på Kungsholmen och fördriver tiden genom att läsa boken Tillsammans. Har lite stress i kroppen. Kanske ska jag bara titta på människor istället? Ingen dum idé....

Måndag

Det blåste som bara den, när jag låg i gräset i Rålambshovsparken. Nej, det här går inte, tänkte jag och tog mitt pick och pack och begav mig hemåt. Där låg jag nöjd i sängen och läste. Och sen kom tröttheten, som på beställning. Och jag somnade – utan dåligt samvete. För vem vet bäst om inte kroppen? Den ville sova helt enkelt. Det har varit två veckor av intensitet, och därefter kommer baksmällan. Det är bara att acceptera. Vaknade lagom till yogan, som tog plats på Mariatorget. Svenne var med också. Det var ett bra pass, och det kommer att påverka resten av veckan – det känner jag tydligt. Sen har jag köpt salva till mina myggbett som jag fick i söndags. När jag var på världens mysigaste födelsedagskalas. Klara-tjejen fyllde ett år!! Tårtätande, presentöppnande, fotograferande, varande i största allmänhet. Och myggbett, hörde liksom till!

Tisdag

Jobbet i Uppsala har gjort att min kropp har vant sig att komma upp i tid – det uppskattas vill jag lova! Förut kunde jag ligga länge, länge i sängen. Nu är klockan 10.42 och jag har hunnit att städa vardagsrummet, vattna blommorna, fixa med bilder i datorn, äta frukost, spela spindelharpan på datorn. Och bara vara. För det är ju så viktigt! Dagens plan, tisdag, är att:

• gå på mässan 12.15

• äta lunch på stan, kanske en favorit i repris? Var på den vegetariska restaurangen Govindas igår...

• Publicera bloggen

• Skicka några mail/Telefonera

• Fixa bankärenden

• Träffa vänner i Sollentuna klockan halv fyra

Jag kan avslöja att jag ska åka och hälsa på min syster i Nordirland, i augusti!! Biljetter inköptes igår. Men det är ett tag kvar och jag har annat att njuta av...