Avig. Rät. Avig. Nej det här är inte en stickkurs. Det hade varit enklare att göra en sådan än att vara mig just nu. Absolut lugn men så trött att jag bara vill sova. Vad gör jag då? Jag sover. Jag är min egen slav. Tänk er att behöva umgås med en och samma person dygnet runt - det är vad jag gör - jag umgås med mig själv och jag kan berätta för er - det är inte lätt. Än ska det ätas, än ska det sovas och däremellan socialiseras. Och när det inte socialiseras - då görs det planer för att göra det. Sen ska det utvecklas också, och samspelas. Det ska tvättas, lagas mat och inspireras. Allt det händer i ett vakuum som kallas här och nu. Här och nu är eftertraktat av många, men fångat av få. Men är det förkastat? Kanske. Av mig. Kanske vill jag inte vara här och nu. Jag vill vara då. I dået kan man göra fantastiska saker, jag kan ändra tillfällen så att det passar mitt huvud, så att jag förstår. Saker som inte var så fantastiska kan bli euforiska. En träff blev en dejt, ett tunnelbanestopp blev ett tillfälle till att motionera. En tanke blev verklighet. Och dået är mitt, ingen annans. "Här och nu" slåss vi om. Vi vill gärna säga att vi är där. Men är vi verkligen det? Jag är nog ganska mycket imorgon just nu. Trots att det är en paradox - hur kan jag vara någonstans som ännu inte finns? It is all in your head darling. Apropå darling kan jag säga att en låt har spelats konstant i min mp3-spelare. Varsågod. Konstant är ju också tidsanknutet. Det finns saker som jag vill vara hos mig, i mitt hjärta, konstant. Annat får gärna stanna kvar i dået - trots att jag många gånger vill dit.



--------

En dag ska jag tala klarspråk - rakt i ansiktet på dig, och kan du tänka dig att det är ord av kärlek, som jag själv kommer att förstå och som kommer vara det mest ärliga- och jag längtar samtidigt som jag är livrädd

Ung kvinnas tankar om mannen i hennes liv