I några dagar har jag faktiskt funderat över livet. Det sägs ju vara bra att veta vad man vill. Just nu är jag expert på vad jag inte vill. Jag tror att en sådan lista i livet kan vara bra. Saker jag inte vill göra.

Jag vill inte stressa mer. Och vidareutvecklar man tanken i positiva ordalag: jag vill vara sådär förbaskat harmonisk. Typ mest av alla. Helst nu. Eller igår.

 

Vadå harmoni? Tja, jag tänker att jag vill kunna ta smarta beslut där stress inte är ett alternativ.

 

Min senaste tanke var något i stilen med: ja, det är klart att man ska gilla det man gör (läs: arbete) men det ska inte vara det viktigaste enligt mina värderingar. Det betyder inte automatiskt att du skiter i ditt jobb och gör det dåligt. Tvärtom tror jag du kan göra det riktigt bra. För du släpper hela den där "måste-jobba-prestera-stressa-för-att-det-ska-bli-bra". Utan förhållningssättet blir: jag arbetar, trivs och vet var mina gränser går.

 

Jag tycker nämligen att livet kan ge mycket utöver jobbet. Jag kan tänka mig att det inte är något nytt. Ni kanske tycker samma sak? Eller kanske tycker något helt annat?

 

Vadå är jobb dåligt? Nej, men det kan bli. Har sett otaliga exempel där det går överstyr och där människor blir sjuka. Där du maxar så mycket att du drunknar i din egen prestation. Jag räcker upp handen och säger som det är: jag har jobbat mig sjuk en gång i tiden. Jag har drivits av prestation ända in i kaklet. Jag blev inte bara blåslagen. Jag blev dränerad, utmattad och beroende av vård.

 

 

Lite julmys på dessa tankar och jag är miss Hamony herself!