Hunger eller inte hunger - det är frågan

Hunger - denna ständiga hunger.

 

Är kanske inte hunger.

 

En tanke som slår mig är att oro och ångest botas lätt av mat eller mellanmål. För man kan inte vara hungrig när man precis ätit. Eller? Blodprov är tagna, och allt ser bra ut. Jag sover, jag tränar, jag äter fem gånger om dagen. Så jag har fått rådet att inte fokusera så mycket på mat.

 

Mat är mitt i särklass största intresse. Jag älskar att handla, laga och äta mat. Jag trivs som bäst när jag får hänga på Ica Maxi. Jag blir galet inspirerad när delidisken berättar för mig hur jag ska tillaga kött eller fisk. Att använda termometer blev en aha-upplevelse.

 

Så här sitter jag, medan regnet trummar på fönstret. Och tänker att jag behöver hitta den där grundningen, den där andningen. Som gör att kroppen blir en helhet, en harmonisk varelse. Som kanske inte får signaler om hunger 15 gånger per dag.

 

Mer harmoni och balans i denna oftast glada kropp

 

Odla andra intressen. Som att fotografera. Detta taget av Christofer Lind

 

Lyssnar just nu på Maria Mena. Här är en av hennes låtar som hon sjunger med Mads Langer

 

 

Hm. Intressant det där. Jag kan vara hungrig när jag precis ätit om maten inte var tillräckligt intressant att äta! Dvs om det var smaklöst, om det var för lite färg eller för många liknande konsistenser. Har raidat kylskåpet efter ett antal "farmor-middagar" med trist kött, ihjälkokt potatis och dito grönsaker och en sås utan smakupplevelse. Botas gärna med lite starkt, lite krispigt, lite surt, lite sött för att balansera upp. Jag vet inte om det är smaklökarna som inte är happy eller om jag har fått i mig för lite näring/vitaminer. Men det brukar funka att fundera ut om det saknades nåt i måltiden jag precis åt.

Att "inte fokusera så mycket på mat" är ju brutalsvårt. MAT - det är viktigt för sjutton!

Känner så väl igen det du skriver..... Tänkte jämt på mat, om jag var hungrig, sugen, borde banta, jag trivs inte i min kropp etc. För mig vände det faktiskt när jag "gjorde slut" med detta ständiga mat-tänkande och sysselsatte huvet med annat. I mitt fall då pyssel, skapande, konst etc. Men det kan säkert lika gärna varat något annat intresse. Har nu gått ner 8 kilo på detta kanske ovanliga sätt. Har bara 2 kilo kvar till tvåsiffrigt som länge varit mitt mål.
Saknar jag mat-tankarna? Lite tomt känns det. Ibland. Men i mitt fall var det nog nödvändigt. Ingen annan metod har fått mig att "återfå" min kropp.
Men detta är så individuellt, och var och en måste ju hitta sitt sätt. Jag bara delar med mig av hur det funkar för just mig......
Hälsningar Helena