En låt till er som ni kan lyssna på medan ni läser detta inlägg. Jo, det har gått sex veckor sedan utmaningen började. Och jag tar det på allvar. Förra veckan var sista veckan på året. Och den första söndagen i månaden som jag får reda på att en nära släkting gått bort. Därför väljer jag att inte poängsätta denna vecka, för att det känns helt fel. För det har varit svårt att må bra. Samtidigt som jag känner mig stabil. Dubbelt med andra ord. Och då blir det fel med poäng. Innan jag fortsätter vill jag tacka Dorot som uppmuntrar mig till att fortsätta sopsortera, tack.

Veckan som gick var speciell som sagt, och det nya året kom. Med sorg men även med förväntningar. Och så lade jag öppet fram ett nyårslöfte. Som gör mig glad. Som gör mig galet medveten. För det handlar om att detta året skall jag vara medvetet närvarande. Tidigare idag gav jag er en mindfulnessövning som funkar bra när man diskar. Det kommer att komma boktips också. Men när jag stod där på balkongen (nyårsnatten) så insåg jag att nyår är svårt. Det är att man lämnar något bakom sig – ett helt år har gått. Jag tänkte efter helt enkelt. Och det kan göra ont. Men samtidigt. Glädje över livet. Kommer ni ihåg att jag skrev detta förra veckan:

Och ta mig 17, jag har uppfyllt detta. Jag är mest nöjd med mina uteinsatser. Idag tog jag till och med mig stavarna ut för att gå. Det känns bra. Fantastiskt. Men! Jag märker tydligt att den medvetna närvaron måste riktas utåt – inte vara så mycket i huvudet – förstår ni vad jag menar? Jag är uppmärksam på vad som pågår i huvudet och jag kan säga att när jag promenerar ibland, då gör jag allt förutom att promenera. Jag har tankeverkstad där jag funderar på artikelidéer, jag bokar tvättid, jag funderar över maten som jag ska äta. Nej, titta på dina omgivningar, titta om det är halt, hur känns underlaget, är det kallt ute, ser du några hundar....? Snälla nån, att promenera innebär att släppa allt det andra. Därmed basta. Eller pasta efteråt, bra mat när man varit ute och gått...

En annan sak som varit i sann måbra-anda är serien Carnivàle som jag tittar på – jag ska alldeles strax se episode 7....

Föresats denna vecka 7: koncentrera mig på det andliga....




Att vara ute är inne!