Fast det där är inte riktigt sant. För dagen som sådan har varit ganska trög. Men på kvällskvisten lättades sinnet upp avsevärt av en löptur i fina området här vid mig. 37 minuter. Och bitvis sprang jag i ett ganska högt tempo. Känns riktigt bra - och nästa pass blir på fredag eller lördag.

Löpning är inte bara ben och andhämtning. Löpning är att konversera med sig själv. Om huruvida man orkar eller inte. Och du får chansen att faktiskt klara sträckor/tempo/tid som du kanske trodde du inte skulle klara. Det blir att du stärker självförtroendet. Intressant är ändå den där dialogen som vi har. Och det bästa tipset jag har: gå ur din bekvämlighetszon! Och tro att du kan! För det är en härlig känsla.

Now, some pictures of the day