Lyckofabriken - lyckoindustrin - vad ska vi tro egentligen?

Det kanske är lustigt att jag har valt namnet Lyckofabriken till denna kategori. Men någonstans finns ändå undermeningen att vi lever i en lyckoindustri. Där det finns en stor marknad. Vi konsumerar lycka, vi vill köpa oss lycka i olika former. Sen står vi där. Olyckliga.

Jag fick en kommentar i mitt förra lyckoinlägg, av en vän som säger att han numera är lycklig, även när han är olycklig. Då kanske ni tror att jag undrar vad han menade? Nja. Jag förstod honom faktiskt. För jag är också lycklig när jag är olycklig, paradoxalt nog (numera är det så i alla fall). Men om det är något som jag skyr så är det ångest. Det är så långt ifrån lycka som man kan komma, enligt min mening. Och jag har fått min beskärda del av ångest. Ja, säkert över genomsnittet. Och det mest provocerande jag har hört är "att vi ska vara villiga att känna ångest". Där går min gräns. Terapi i all dess glans, men låt mig styra min egen vilja åtminstone. Bort från ångestens käftar.

Kan vi köpa oss lycka? Då är vi tillbaka till frågan: "vad är lycka?"

Några minuter senare

Jag hittar inte svaret på frågan. Alltså på "vad är lycka?". Det jag vet är att det säljer bra - titta bara på hur vi konsumerar - i jakten på att må bättre. Men hur länge håller det i sig? Lycka ska väl vara lite mer beständigt än så? Att det är kul att shoppa är en sak.... Men lyckligare blir jag inte. Däremot vet jag att jag skulle bli olycklig av att inte kunna bo där jag bor (trygghet) och om jag inte hade pengar till mat (mår piss av att vara hungrig).

Mina associationer till lycka
Kärlek
Meningsfulla relationer
Frånvaro av ångest (I know...)
Trygghet
Bra fysiologi (inte en massa hormoner som tar hela ens beteende i anspråk) - dvs att kroppen och knoppen är balanserad
Hjälpa andra (nej, jag menar inte att vara pretentiös)
Acceptans

Sen kan vi förstås gräva djupare och fråga oss - vad är kärlek? Vad är meningsfullhet? Vad är ångest? Vad.... You know the drill...

Såg ni förrsten Jakten på Lyckan? Hanna Hellquist detta är till dig: du gör mig lite lycklig - det är något med dig som gör mig glad!

Uppdatering: Hanna Hellquist har en egen blogg (förstås!) och nu har jag något riktigt kul att läsa. Tack. Lycka i textform. Är det inte underbart?




Kommentarer
Postat av: Svenne

Lycka kan inte köpas. Känslor överhuvudtaget går inte att köpa.



Du har redan alla känslor inom dig. Jaga inte inte utanför utan sök lyckan inom dig.

2011-03-02 @ 00:12:38
Postat av: Tobias

Det du skriver påminner mig om något jag hört i ett annat, eller åtminstone snarlikt sammanhang, minns ej var. Men det handlade om att vissa saker kan man aldrig finna genom att aktivt söka dem.

Endast när man lär sig - att vänta, att ta emot det man trots allt får, att se djupare än till ytan, att se meningen i sin längtan - då blir man själv funnen.

Kanske är det så också med lyckan?



Ibland tänker jag också på en liknelse. Vet inte heller var jag fåt den ifrån?

En fattig intdier, i ett skjul, värmer sig genom att elda torkad kodynga han varje dag samlar in. Till synes saknar han allt, men sitter utanför sitt skjul varje morgon när solen går upp - och är lycklig.

I väst hittar vi den stenrike, som till synes har allt, ständigt ger sig ut på resor, handlar allt som lockar fåfängan, följer alla impulser, men som drar täcket över huvudet varje morgon när solen går upp - och är olycklig.



Ojojooj, nu känner jag mig nästan lite pretentiös, men det kan jag leva med.

Lycka till, som man säger.

Eller som i de engelska sjömännens gamla hälsning.

Godspeed.

//Tobias J.



2011-03-05 @ 08:11:01

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback