Det finns all anledning att fundera över vad vi exakt gör med vår lediga tid (egentligen all vår tid). Här hemma har vi under lediga dagar två listor: en vill-lista och en bör-lista. Trots att den första är den viktigaste, är det lätt hänt att man bara hamnar under bör-kategorin. Då får man påminna sig själv. Det är ett liv vi har, och trots att vi vet det, beter vi oss inte alltid därefter.

 

Mina tips att ha på vill-listan är följande:

 

 

 

Detta blogginlägg är på engelska, så att min nya vän K kan läsa!/This blog entry is in English, so that my new friend K can enjoy it as well!

 

 

 

 

 

Jag är inte ett stort fan av termen ”bekvämlighetszon” - kanske för att det talas om den hela tiden. Att vi ska gå utanför den. Men jag ska erkänna att jag har hållt mig inom denna zon rätt ofta, när det gäller träning – och sen känt: varför gav jag inte mer? För de gånger jag har gett mer och varit obekväm, då har det verkligen varit värt det. Det känns främst i huvudet när man har löpt en mil, eller promenerat två och en halv mil. Det är då jag är nöjd och känner att det varit värt det.

 

Det sitter mer i huvudet, för en stark kropp, det har jag. Så nu vill jag testa att vara obekväm vid nästa pass. Och det kommer bli löpning i eftermiddag – där jag ska köra fartlek! Och i mitt huvud ska jag byta ut tankar om att jag inte orkar, till tankar att det gör jag visst!

Hur gör du för att vara obekväm i träning?

 

 

 

 

 

 

 

I många år har jag haft problem med min mage. Inte så att jag behövt söka vård, men kvalitén på mitt liv har varit avsevärt sänkt. Ont, uppsvullen, problem med toabesök. Jag har alltid trott att det varit kopplat till stress. Och ja, stress påverkar min mage, men nu vet jag att det inte är grundorsaken.

 

Jag har gått en kurs i isodieten under en helg i mars. Kristina Andersson, välkänd näringsfysiolog, höll i kursen, och hon tipsade mig om att testa äta glutenfritt. Jag har sedan tidigare vetat att gluten kan orsaka problem i magen, även för dem som inte är intoleranta. Jag bestämde mig för att testa, en anledning var att jag ville köra isodieten, och den är naturligt glutenfri. Två veckor, vad är det?

 

Skillnaden har varit markant. Avgörande skulle jag vilja säga. Jag har ätit nästintill 100 % glutenfritt sedan början på mars och min mage har aldrig mått så bra. Den funkar! Jag är inte uppsvullen, jag har inte diffusa smärtor, jag har normala toavanor. Visst, ibland om jag har haft det stressigt, så säger den ifrån, men annars: livskvalité!

 

Till en början var jag fundersam: hur ska jag göra med pasta, bröd och annat som innehåller gluten? Men det har inte varit svårt att hitta alternativ, och jag har funnit nya favoriter! Och de gånger jag fuskat har jag fått en smäll på fingrarna (läs: på magen) ganska direkt: magen har inte gillat det alls! Som ett exempel på alternativ har jag nyligen bakat ett glutenfritt knäcke som är grymt gott, och dessutom nyttigt!

 

Så det är varför jag nu lever glutenfritt, och det känns inte som en ”uppoffring” utan snarare att jag har hittat hem. Och det är jag så tacksam för. Att ha ont är inte roligt, oavsett.

 

 

 

Hälsa under lupp. Att träna ger en massa goda bieffekter förutom en starkare knopp. Äter du rätt kan du skörda frukten av en fungerande mage och ett piggare huvud. Ja men snälla någon, ge oss något nytt och fräscht och inte gammal skåpmat – vi vet väl alla att hälsa är bra!?

 

Min tanke är att hälsa kan vara bra. Men också en stressfaktor. Vi förväntas gilla att vara hälsosamma, att det är en naturlig prioritet. Hur är det egentligen, är det lätt att uppnå hälsa?

 

Tja. Mitt första svar är nej. Det behövs en insats. I tid, ekonomi, planering och kunskap. Kanske bör vi först och främst besvara frågan om vad hälsa är. Jag har länge funderat på hälsobegreppet och dess innebörd – och inser att det kan vara allt eller inget. Rönen avlöser varandra i snabb takt, och det som gällde igår, gäller kanske inte längre idag. Och där står vi, med jobb, familj, hem och allt annat som ska tas om hand. Då kanske hälsa inte är det vi prioriterar. För vi släcker andra bränder. För mig har hälsa en viktig innebörd, och det är kroppens förmåga att återhämta sig efter påfrestning. En sådan påfrestning kan vara sjukdom. Att kunna komma åter, efter sjukdom, är hälsa tycker jag.

 

För att skapa en kropp som kan återhämta sig, som är rustad, kräver prevention. Till exempel är träning en prevention, likaså kosten. För att kunna träna behövs tid – har vi den? För att fixa en schysst kost krävs kunskap, och även där behövs tid. Varifrån?

 

Tanke: att odla en sjuk kropp tar också tid i anspråk - var vill vi lägga tiden? På en frisk eller sjuk kropp?

 

 

 

Det kostar på att vara hälsosam – du kanske har ett gymkort, eller går på magdanskurs. Många gånger är hälsosam mat den dyra maten (men det behöver inte vara så!). Har vi råd med hälsa?

 

Tanke: har man skral ekonomi kanske kreativiteten är desto större – vi kanske kan hitta sätt som fungerar att bygga hälsa, på ett ekonomiskt vis?

 

 

 

Träning, kost, vila – kanske behövs en planering? För om vi inte planerar riskerar andra intressen att ta över.

 

Tanke: med planering kan vi lösgöra tid, och tid var väl också det vi behövde?

 

 

 

Hälsa kräver kunskap. Och här kan det bli knivigt, var ska vi hämta den någonstans? Jag tror den första ledtråden är: hälsa är inget tre veckors koncept. Den är snarare för livet. Att satsa kortsiktigt kan ge långsiktiga konsekvenser, och då av den sämre sorten.

 

Tanke: varifrån hämtar vi kunskap? Är den tillförlitlig? Vad gör att jag tycker en sak, och du en annan?

 

Mitt andra svar på frågan om det är lätt att uppnå hälsa är ja. Om vi väl väljer hälsa, och då väljer bort annat som inte är det, så är det ganska enkelt. Steg 1 är att du förstår hur du ska göra – du insamlar kunskap. Steg 2 är att du gör det du vet du ska göra – aktivitet är ledordet. Steg 3 justera och märk på dig själv vad som ger hälsa!

 

 

 

 

 

Vaknade med ett rastlöst sinne. Vad ska jag göra? Någonstans visste jag att ut, det ville jag.

 

Där och då hade jag ingen aning om vad dagen skulle erbjuda. Och det kanske var lika bra - för då kanske jag hade backat bekvämt och stannat hemma.

 

Jag kollar upp busstidtabellen för 834:an som går till Tyresta by. En gång i timmen, perfekt, jag tog den som gick 09:41.

 

Det är verkligen dundervackert därute - och massor att se! Jag kände mig lättare och mer bestämd till sinnet - så jag tog slingan Brakmaren 10,3 kilometer, inga problem. Vacker natur, sol som strilar igenom trädkronorna, livet är som bäst på detta vis. Så jag gick på, i ganska bra takt. Mot slutet började jag känna mig lite trött i benen, och hungrig. Fram med mellanmålet som jag packat ned innan jag begav mig. Aldrig har ett mellanmål smakat så gott!

 

På slutet inser jag att jag har hamnat där Herr Höckert brukar parkera bilen, när vi tar en utflykt till Långsjön.

 

Klockan är nu strax ett och jag har gått i nästan tre timmar. Och klockan 16:25 har jag möte. Jag börjar kika om det finns några bussar i närheten.

 

Det gör det I N T E.

 

Jag börjar på måfå gå längs Brakmarsvägen, men inser att det tar för lång tid.

 

Där och då beslutar jag mig - jag går tillbaka, en mil till fixar jag!

 

Det var spännande, bussen som jag inte fick missa gick 15:05. Jag landar på busshållplatsen 14:55 - det kallar jag timing!

 

Tack kroppen!

 

 

 

 

150 gr färsk spenat

4 små coctailtomater

6 rädisor

100 gr gurka

1 avokado

några skivor honungsmelon

4 stycken kokta färskpotatisar, svala

200 gr haricot verts

 

Dressing

0,5 dl olivolja

2 msk balsamvinäger

1 vitlöksklyfta

färsk timjan

salt & peppar

 

Så här gör du

Börja med att blanda till dressingen, utan att ha i balsamvinägern. Värm upp en stekpanna med några matskedar av den nästan färdiga dressingen, resten låter du vara, och häller i balsamvinägern. I pannan fräser du på haricot vertsen, i ca fem minuter under omrörning. Låt svalna. Gör i ordning salladen: lägg spenaten i en skål. Halvera coctailtomaterna, och klyfta rädisorna, lägg i skålen. Skär gurka och och potatis i mindre bitar, även dessa ner i skålen. Ta fram två tallrikar. Halvera avokadon, och skär upp och lägg på tallrikarna. Lägg i de frästa haricot vertsen i salladsskålen och blanda om och fördela på tallrikarna, ovanpå lägger du den varmrökta laxen. Skär upp honungsmelonen och lägg fint ovanpå innan du tills sist häller över den goda dressingen!

 

Smaklig måltid!