Jag bifogar min själ

När solen lyser riktigt starkt, måste jag vara extra lycklig för ljuset?
När är rätt tillfälle att gråta, trots att man inte behöver?
Kan jag tro på att jag har all den tid jag behöver?
Vågar jag fråga om meningen med livet?

Varför vill jag höra orden, räcker inte närvaron?
Hur gör jag när allt tycks vara precis som förr?
Ny tid, kom.

Ord, text, ingresser, brödtexter, teckenantal...

Trevande in i det sista. Men så laddad. Jag ska testa en ny metod imorgon. Eller metod. Ett nytt sätt att skriva. Nervös. Och förväntansfull. I mitt jobb måste man utvecklas, och nu är det dags för nästa steg. Fy vad pretentiöst - "i mitt jobb måste man utvecklas" - jag vill lattja lite med kreativiteten, det är vad jag vill. Jag söker ingen karriär i vanlig mening. Trött på att toppa hela tiden. Det slutade jag med för några år sen. Vadå hetsjobba? Vadå glömma att jag är mänsklig? Vadå strunta i det faktum att jag spenderat månader på sjukhus för att jag kört över mig själv, gått igenom väggen, hamnat i Landet där ingen hör mig, och fortsatt - vägg, efter mur... Kroppen säger ifrån till slut.

Jag lever på övertid i viss mån. Jag vet att det kan vara provocerande. Jag blir nog rätt provocerad av mig själv. "Du som är utbildad, begåvad, tralalala" - so what? Att följa någon slags destruktiv norm där den egna personen inte alls får plats, det passar inte mig. Nej. Fast det är klart. Jag kan ju lyssna på det.

Oj. Jag kanske låter lite hård? Jag testar mest tangenterna! Men det finns nog en gnutta ärlighet och frustration i texten ovan.

Vad är det mer jag vill säga? Två saker egentligen - att få skriva är underbart. Att skriva riktigt bra - är magiskt. Så då testar vi imorgon. Du som vill ge mig lite pepp och motivation - släng in en kommentar! Måste bara få säga att jag blev himla glad av ett ord idag. En tjej, som tittade in på bloggen en stund, skrev ett räkrecept - där räkorna fick heta räkrackarna. Är det inte härligt?

En fråga som poppade upp idag var: är kaxighet en synd? Är det liksom motsatsen till ödmjuk? Någon påläst som vet?

Balanserad Emilia från en Yoga som gjorde susen.

Tack för imorgon - visualisering

Jag träffar Herr V(H) i Kista och solen skiner på vår väg till Gården

Vi skrattar och är glada över denna Hälsans Dag

I påsen guppar dagens Lunch - linssoppa och pannkakor

Vi ser de andra på Gården och hälsar varmt på varandra, vi är taggade inför uppgiften

Jag skriver upp mina klokheter på det redan förberedda blocket. Alla pennor fungerar och jag känner mig tillfreds och redo inför Uppgiften

Vi äter lunch och en blåbärsmuffins och känner en värme och kärlek i och med att vi ger näring åt oss själva

Klockan 13.00 påbörjas dagen - jag får inspiration från andra Utställare och Solen ger oss en fantastisk dag!

Det är Lagom med Folk och jag knyter en del värdefulla kontakter

Klockan 14.00 lyssnar jag på min kollegas föreläsning om Socker.

Klockan 15.00 är det min tur - jag känner mig fantastiskt glad över de som är där, kända och okända. Vi får en bra kommunikation om Lycka och skratt blandas med allvar. Jag känner mig nöjd. Allt är ok. Tack!





Du är det finaste jag vet

Min not-to-do lista

Tulpanerna i mitt kök har kanske en dag till av liv i sig. De luktar liv, men viskar om vissnad. Själv har jag sedan i söndags vissnat en del också. Det finns inga självklara skäl. Det är mest en känsla. Och kanske kan det bottna i det faktum att sömnen emellan söndag och måndag aldrig infann sig.

Inatt drömde jag skumma drömmar. Utanför Kaknästornet, som för övrigt var mycket högre än det är i verkligheten, fanns en plattform, högt uppe i skyn. Såg ut som en farkost av något slag. Vi (minns bara att jag inte var ensam) hamnade där. Och sen vred sig farkosten så att man lutade sig mot jorden. Där fick vi se hela alltet. Men höjden gjorde att det ilade i magen. Och sen. Släppte jag taget och föll. I drömmen innan var jag på kronprinsessans bröllop. Tillsammans med en kompis. På en båt tror jag det var.

Läser en artikel om not-to-do-listor (i Yourlife). Blir förstås inspirerad och förundrad. Det jag definitivt vet att jag ska göra är följande: springa! Och köpa mjölk till kaffet. Och jag nöjer mig med de målen. Att jag sen sitter och fnular med en artikel och annat spelar ingen roll. För att jag har fått springa. Och jag får känna det jag vill. Det är ingen som förbjuder mig. Helst vill jag leva i ett vakuum ett tag. Och det är också tillåtet.

Kyss mig en gång. Och det kommer att betyda allt.

Denna låt, drygt 20 minuter lång, brukar vi lyssna på i slutet av yogan. Då ca 8 minuter. Lugn och bra!

Ni kanske märker att det inte blev någon not-to-lista. I just didn´t do one. Men jag gillar konceptet. Och ska läsa klart artikeln!


Vill du ge mig en imorgon?

Det hände något igår. Det är svårt att förklara, men jag fick en syn om att en vän skulle komma hem till mig. Den var tydlig och stark. När jag mötte henne, fick vi ett fint möte, trots tårar, och jag föreslog att vi skulle gå hem till mig för att äta. Vi hade ett bra samtal och jag gläds över att känna henne. Vi satt i soffan, knaprade på god mörk choklad, drack te och pratade om livet. Jag kan inte låta bli att tänka, att jag på något vis visste att hon skulle komma till mig igår.


Varje år sågs vi. Dina ögon och händer fick mig att skälva inombords. Din tystnad krossade mitt hjärta, din frånvaro var mig tydlig. Ju mer du sårade mig, desto mer älskade jag dig. Bit för bit släpper jag ditt minne, din makt. Våra vägar kommer att korsas, men de gångerna kommer jag att stolt gå förbi. Du kommer aldrig att kunna ge mig en imorgon. Du är bara igår för mig.





Att väga orden på en guldskål

Födslovåndor. Jag håller på att föda en text. Och jag väger varenda ord. Är jag rädd? Gör det ont? Nej, jag är inte rädd. Jag är nyfiken. Vad blir det av texten? Ofta blir resultatet något annat. Inte som jag hade tänkt mig från början. Oftast bättre, kan vi hoppas i alla fall. Det hemska i sammanhanget är att jag skriver bättre om jag är lite nere. Den låga sinnesstämningen fungerar som lustgas. Kanske blir det en författare av mig ändå. Ont gör det. När jag inte kan hantera texten, när den lever sitt eget liv. Men numera försöker vi vara vänner. Om jag är fokuserad, är texten snäll mot mig. Jag smeker med tangenterna och den blidkas.

Nu fortsätter jag. Det här var bara en parantes. En vacker sådan.

Fokus: Hälsa. Går det att leva hälsosamt idag?

Om det är något som är i fokus idag så är det hälsa. Ett begrepp som kan förklaras på olika sätt, och något som alla jagar. Jag arbetar med hälsa i skrift, och i mitt egna liv. Erfarenheten säger mig att vi vill ha snabba resultat. Därför är det kanske inte konstigt att lösnummer med rubriker såsom "så kommer du i form på 5 minuter" säljer som smör i solsken. Hälsa kan också vara att stressa mindre och göra mer av sådant som är bra för en. Men det kan också leda till en form av hälsostress - vi stressas av det faktum att vi vill vara hälsosamma. Jag skrev för ett bra tag sen en artikel om hälsostress, detnkan du läsa här.

Att leva hälsosamt för mig innebär mycket. Jag mår bra av träning, och då menar jag på det psykiska planet - det finns inget bättre än tvåtimmarspromenader eller min nyvunna kärlek löpning. Det händer något i huvudet. Även om jag inte helt har arbetat bort viktfokuset så ser jag tydligt att mål som att "må bra i huvudet" slår vikthetsen med hästlängder. Det finns liksom ingen glädje i viktminskning. Det är väldigt kortvarigt, och sen vill vi bara ha mer. Eller ja, mindre i det här fallet. Att slå på sig själv för att vågen inte visar det man önskar, jag ser inte riktigt det hälsosamma i det. Sen är det detta med kosten. Det händer ofta att jag stannar upp och känner en glädje över att kunna ge min kropp det den behöver. Och jag blir glad över att jag tar hand om mig på detta sätt. Det är ingen uppoffring att laga mat, eller planera matinköp. Tycker om att gå i mataffärer och botanisera. Hitta nya ingredienser, nya idéer. Så har det inte alltid varit.

Men det kräver sin tid. Och uppoffring att inte lägga pengar på annat. Eller att jobba mindre. För att kunna ta den där löpturen under dagen. Eller promenaden. Eller powernapen. Sen har jag inte förändrat mitt liv över en natt, utan det  har varit smärtsamma erfarenheter som lett till att jag lever hälsosammare idag. Och visst har jag dagar då jag känner att tiden inte räcker till, att jag borde lägga mig tidigare, gå upp tidigare. Det händer att jag sneglar på världen och undrar om jag gör rätt. Men jag tror det är en process. För jag öppnar mitt hjärta för mig själv.

Yogan idag var galet bra. Underbart att ge det till sig själv.




Semla för hela slanten! Eller? Dikt!

Jag var på högläsning i helgen (tog förstås ett avsnitt ur Jonas Karlssons bok. Det tog ca 30 sekunder och sen gissade en av deltagarna rätt) och det lästes för fulla muggar. Något som jag fastnade för var denna dikt av Britt G. Hallqvist. Passar bra idag, då det är semmeltisdag!

FASTLAGSBULLEN
Fastlagsbulle,
mandelmassa, grädde,
lock på toppen!
Fast jag ätit två förut,
ska jag äta opp den

Fastlagsbulle,
mandelmassa, grädde,
lock på toppen!
Oj vad jag mår illa nu!
Varför åt jag opp den?

I ett rum någonstans utanför verklighetens murar

Hon var en motståndare. Av renaste kärlek drevs hon. När ondskan barrikaderade hennes innersta, den där gången för länge sen, då levde hon med döden inom räckhåll. Hon sträckte sig efter den, vid flera tillfällen. Döden tycktes vackrare än ondskan. Nu sitter hon med händerna framför sig. I ett motstånd. Av kärlek. Då och då knäpper hon händerna, som i bön, och tittar på det tillknäppta. Andningen forceras fram, tårarna rinner lätt. Dripp. Dropp. Det blöta ansiktet är lent, ögonen glittrar av vätskan och läpparna formas till ett ljudlöst "ja". Ett ja till livet. Som är öronbedövande i henne. För hon vet utmaningen i det där ja:et.



Ett försök till något nytt. Bristande tankar leder till andra ord, bort med det självklara, fram med det andra. Stockholm 2011. Författare: Emilia Arvidsson

Okej. Jag ger vintern en poäng. Men även våren!

Det var någon som tyckte att det var ambitiöst, och kanske en aning dumt, att gå ut och leta vårtecken. Februari - årets kallaste månad. Men skam den som ger sig.

Men innan jag delar med mig av förmiddagens bilder kan jag berätta om hur det har gått med mina semmeläventyr. Saken var ju den att jag igår ångrade mitt icke-existerande av semlor här hemma. Samtidigt var jag lite trött och orkade inte riktigt bege mig. Så jag slängde iväg ett mycket välformulerat sms till Herr Höckert. Med uppmaningen att komma hit. Med existerande semlor.

Men ve och fasa - Svenne kom hem sent från jobbet, och skulle inte hinna hit med semlorna innan yogan. Där någonstans förstod jag att det var en prövning jag genomgick. Det fick bli linssoppa och pannkakor istället. Det gick bra det med.

Så yogan närmade sig, och jag åkte lite tidigare än vanligt. Det har nämligen hänt att tunnelbanan inte går, och jag ville inte komma sent. Vid Skanstull går jag uppför trappan, som går längs med Gunnarssons konditori. Och vem står inte i kön, på andra sidan fönstret? Jo. Herr Höckert. Så det blev en snabbsemla innan yogan. Gott och mandelmassigt. Och dyrt. 40 pix för en semla. Och då ville de inte ens släppa ut oss däruppe, utan vi var tvungna att gå trappan ner. För att sen gå upp den andra trappan. Nej. Det är inte service Gunnarssons!

Yogan var förstås alldeles, alldeles, underbar. Men på vilan fick jag lite flaschbacks från en tid som jag helst vill glömma. Men kom på att jag har gått vidare, så jag betraktade bara bilderna. På avstånd.

Om en timme ska jag träffa killarna. Café Fix är det som gäller. Och sen en promenad med Höckert. Jag funderar på om snön kategoriseras i samma fack som regn? För Höckert tog i hand om att vi ska promenera ikväll. Om det inte regnar förstås, sa han.








Fredagar är bra. Av flera anledningar. Men den bästa anledningen är. Du.

Egotid. En. Emilia

Det går bra. Men nu är jag lite rastlös. Då har jag ändå en timme kvar. Jag har läst, skrivit dagbok (jo, jag gör det också), duschat, tvättat håret, filat naglarna. Druckit te och ska snart äta frukt och kolla klart på Armageddon. En gammal film, som jag minns att jag har sett. Men ändå ser jag den i ett annat ljus just nu.







Mjukare famn får man leta efter. Vackrare händer finns inte. Ömtåligare hjärta än mitt, kan vara ditt. Lycka kan gå hand i hand med tårar. Ändå vill jag stanna i detta tillstånd. Någon sa att reflektion är viktigt. Men hur gör man när ögonen beslöjas av ett annat skimmer? Där reflektion försvinner med ett andetag.


Frågor som ställs av ung kvinna, någonstans i Världen

Mina tre senaste bidrag på Livskick!

Fredag - skönt för en del, andra ska jobba. Men det kommer gå snabbt. Det kan ju vara bra att vara ute på fältet ibland. Idag ska jag göra bönsallad på Ica Nära Aspudden - det ska bli kul, och ikväll ska jag ta det lugnt. Ensam.

Nu är det tre artiklar som har publicerats på Livskick, där jag är författaren. Var så god. Receptet är sen tidigare i veckan.

Recension av Yoga inifrån

Ett härligt räkrecept med mango och chili

Ha hjärnkoll på något viktigt!


Helgen är knökfull. Men i nästa vecka ska det planeras in tomhet.

By the way: Cold play är ruskigt bra!

By the way: skönt att vara sig själv för omväxlings skull. För jag har en skön stil - här borde jag ha med en smiley, men tyvärr. Det finns inga sådana på denna blogg. Men jag ler ska ni veta!

Skrivpuff

Skriv om frisk luft

Hon tittade ut genom gallrets stål, ett fyrkantigt mönster som delade henne från det utomhusliga. Hon drog in röken medan hon höll den sista cigaretten mellan pek- och långfingret. Inandningen var lång, och hon märkte en njutning som inföll i tanken. Det var natt, och ännu en dag hade förflutit på St Petris psykiatriska mottagning i Lund. Morgonrocken fick agera värmehållare, men därinne var en kall kropp, vars krämpor är svårbeskrivbara. Inuti var det tommare än tomt, och ångesten ekade mellan kroppsväggarna. Värst var det i området kring bröstet. Kanske var det därför rökningen ändå fyllde en funktion. Det var som att smärtan lindrades. Det gnisslade till bakom henne. Det var Calle, nattsyrran, som tyckte att hon skulle gå in. Det var ju så kallt, menade han. "Jag ville bara ta lite frisk luft", svarade Cornelia, och tog ett sista bloss.

Pyssel & Knåp

Lillheten. Den har varit på besök även idag. Det var skönt, jag umgicks gärna med den! Jag började dagen ganska sen, men så var jag ute en stund, på väg till tvättstugan. Och insåg att jag måste ut och gå. Så jag fixade det viktigaste hemma, och sen var jag ute en dryg timme. Mot slutet bet det ordentligt i kinderna - jätteskönt! Det har varit lite svårt att varva ner stundtals, och det blev inte riktigt den här lediga dagen som jag hade planerat. Det känns synd, samtidigt som det är skönt att få saker och ting gjorda. Bland annat har jag lagat en jättegod linssoppa. Denna gång gjordes den på morötter, lök, broccoli, curry, krossade tomater. Inte att förglömma min goda buljong till! Sen passerade jag soppan med koriander till, den blev verkligen toppen. Och när jag kommer hem sen ska jag frysa in den. Så har jag för fler stressade dagar!

Pyssel & Knåp har det också varit här hemma. Ska visa sen vad det blev!





Nu ska jag iväg på mässa! Och lämna en bok på biblioteket!

Vi syns!

En liten Skrivpuff så här i andra Advent

Dagens skrivpuff: skriva om att blanda

De var överallt. Och även om de inte tog i henne, så brände deras blickar och ord i skinnet, innanför skinnet. Och bakom hjärtat gröptes ett djupt hål. Där ansamlades allt hat. Hon visste att hon sov. Hon befann sig samtidigt i något som liknade en cirkus. Konstiga ansikten tittade fram bakom vagnar. Åkattraktioner, som hon aldrig funnit lustiga, drog in henne och hon flög. Högt. Bakom henne jagade en kvinna i fågeldräkt. Framför henne, satt Fågelkvinnans tvillingsyster. Också hon i fågeldräkt. De skulle kunna vara vildvittror, tagna direkt ur Ronja Rövardotter. Själv ville hon vakna ur detta. Men blandningen av dröm och verklighet var så stark, att det inte gick att slita sig. Hon längtade mer och mer efter verkligheten, den utan vildvittror. Men trots ett senare uppvaknande, följde drömmen henne i det nu vakna medvetandet...


Om att blanda dröm och verklighet

Cherry On Top Award

Jag får passa på att tacka Jenna! Hon gav mig denna award:

'


Och här är reglerna:

1. Tacka den person du fick den av.
2. Kopiera utmärkelsen till din blogg.
3. Dela tre saker som du gillar, med dina läsare.
4. Skicka utmärkelsen till fem bloggar som du tycker förtjänar denna utmärkelse

Mina fem bloggar som får utmärkelsen är:

1. Kandy
2. Matilda
3. Johanna
4. Sara
5. Malin

En del har talang (some people got talent)

Min fina bror har gett mig tillåtelse att publicera hans bilder. Då kör vi! Här kan ni se lite annat som han fotat!




Busbra dag. Bad. Yoga

Det finns fördelar med att kliva upp lite tidigare. Man får mer gjort, och det känns att man har mer tid. Jorå, så är det. Sen finns det finfina effekter av att sova ut också. Men det känns lite kaka på kaka att redogöra för det. Ni känner mig vid det här laget. Ja just det. Det var dejt i måndags - det gick finemang, promenerade hela dejten och pratade familjekonstellationer. Inte konstigt att jag sedan fick ett tack, men nej tack, via sms. Det roliga var att sms:et nästan var skrivet som ett avslag på en jobbansökan "vi tackar för ditt intresse...." haha, så jag fick mig ett skratt i alla fall. Det som skrämmer mig är kärleken till mitt egna singelliv. Men sjuttsingen, det är väl också härligt! Emily berättade att jag tidigare alltid sa att jag aldrig skulle klara att vara singel. What? Har jag sagt det?? var min reaktion. Se där, vad man utvecklas.

Jag funderar på en gästblogg att skriva, var ska jag avslöja ifall det blir av. Men tankarna kommer till "hur du blir hälsosam i ditt företagande" - vad tror ni om den?

Hur har du varit hälsosam idag? Vad är hälsa för dig?

Jag har:
*promenerat innan lunchen
*träffat en vän (om inte det är hälsa så vet jag inte vad det är!!)
*badat varmt
*ätit regelbundet
*tagit pauser i jobbet
*ska gå på yoga!

Jag kan berätta att jag imorse mådde lite sådär. Ganska dåligt, och det var magen som spökade. Och visst att jag kunde gå iväg (hade ett möte om min hemsida på skrapan) men jag hade svårt med närvaron och kände mig uppblåst och jobbig. Men på eftermiddagen kan jag säga att det lossnade (i dubbel bemärkelse) och nu är jag lugn igen. Du som tycker magen är ett intressant område - gå in och läs detta!




En rät, en avig, en galen, en trött....

Har lite ont i vänstra hjärnhalvan. Och jag har svårt att arbeta med linserna på. Längtar efter mina glasögon. Fötterna fryser, fingrarna hittar inte tangenterna på samma sätt. Grannen borrar 18.46. Jag ska på dejt och är lite nervös. Och undrar om jag verkligen är född att leva i tvåsamhet. Så mycket enklare att vara ensam på något sätt. Och då resonerar jag så här: hur blir det när jag blir gammal, kommer jag känna mig ensam då? Men är det ett argument för att träffa någon nu, för att inte bli ensam sen? Äh, känns jättefånigt.


Mest nöjd med idag:
* att jag ändå är en positiv prick, trots irriterande linser
* att jag köpte en grön ögonskugga
* att jag har gjort ett schema för företaget denna vecka. Kan avslöja att jag hann med det viktigaste idag
*
att jag är jag. Liksom Emilia The Extended Version. Mitt bästa jag. Just nu. Och ta mig 17, mer sovmorgnar åt folket!


Okej, hybris som jag har just nu, med krämpor i hjärnhalvor och allt, så tror jag det är bäst att sätta stopp där. Trots att jag skulle vilja berätta massor. Men jag får ta det senare. Bjuder på schyssta pics från dagens fika. Och två böcker som jag ska läsa inom kort. Jag håller just nu på med en annan bok - hundraåringen som....

En sak bara - Earl Grey med mjölk är underskattat. Så det så!




Morning sunshines!

Idag är det en speciell dag med ganska mycket på agendan. Dels ska jag och resten av gruppen som står på Malmskillnadsgatan (varannan lördag) träffas tillsammans och ha en reträtt - vi ska meditera över det arbete som vi gör, kort och gott - vad kallelsen innebär. Det kanske klingar konstigt med "kallelse" i era öron, men samtidigt har jag en tro att vi alla är kallade till någonting. Vad exakt kan vara svårt att veta, men se till att lyssna! Innan mötet med gruppen ska jag träffa en bekant som ska ge mig lite feedback, också i ett ärende som gäller arbetet på gatan - bland annat vill jag kunna söka pengar för tjejernas räkning. Det ska bli intressant att höra!

Kvällen är oplanerad - och bra är nog det. Trots att jag mår tiptop är det bra att ha några timmar där inget står på agendan. Kan tipsa om en bok som heter Mindfulness i hjärnan - jag har inte läst den själv än, men tror att den är riktigt bra! Kanske att det blir min söndagskväll?

Vad ska du göra idag? Vad är det roligaste du vet?


Tidigare inlägg Nyare inlägg