Super in brödlukten. Jag bakar. Med en hejdundrande närvaro. Lukter lugnar.

Onsdagar är lite av en oas för mig. Försöker ha den för mig själv. Yoga på kvällen. Kanske göra precis vad jag vill under dagen som går. Ganska fantastiskt viktigt.

Hemma avlöser projekten varandra. Nu är lilla rummet ett sovrum, och vardagsrummet blev.... ett vardagsrum! Dessutom har jag världens bästa hjälp i mina projekt. Ni vet säkert vem!
Jag pillar än hit, än dit. Fipplar, funderar, städar vidare.

Igår jobbade jag med en av mina artiklar. Då intervjuade jag denna tjej - berättar mer när det är klart!

Nästa vecka bär det av till Lund, ska vara där ett par dagar - ska göra två intervjuer, och träffa Dorota och Martin. Och troligtvis blir det en träningsdejt med fantastiska Suzan!

Ni som känner mig vet att jag är matglad. Och det är jag så nöjd med. För mat är hälsa, och hälsa är underbart! Jag bjuder på lite bilder!





Måndagsmaten: pasta med egengjord sås, räkor, musslor och creme fraiche. Såsen var gjord på purjolök, zucchini, kikärtor, chili och svamp. Till det skalade hela tomater på burk. Använder dem till typ allt!



Förra veckan var det lax på menyn. Här med sås gjord på cremefraiche och fetaost, timjan, salt och peppar. Sen har jag ett oerhört sug efter sallad - så den varan är det mycket av nu!



Förra veckans skymning bjöd på härligt ljus!



Just nu jäser denna i mitt kök!



När min kärlek fotar ser jag ut så här




Saker jag verkligen gillar

Dig
Djupandning, om jag vågar
Löpning, när vädret är vackert
Läsa, om jag finner läslugnet (ska försöka hitta det idag!)
Att bara göra det mest nödvändiga!
Att gå långt! Igår blev det Thorildsplan-Medborgarplatsen (ca 5,3 km)

Alltså så här. Jag kommer närmare min egen kärna, dag för dag. Ja, du blir klokare med tiden. Min kärna är enkel - därinne viskas orden lugn och ro med en jämn takt. Det är kärnans mantra. Och min insikt är: jag behöver inte så mycket för att fixa det där. Inte alls. Mat på bordet är ju en förutsättning. Och jag trivs där jag bor. No question marks. Karriär i själen är väl det enda förnuftiga här i livet som vi kan sträva efter? Jag skiter i resten. Alla konstiga normer och falska drömmar - släng er i väggen. I´ve had it!

Ni som missade Vinterlandskapet i plusgrader i söndags - here you go!





Ljus i ansikte och ljus i själen



Låt dina ögon smaka



Se men inte röra



Sunny day



Konferens



Ny frisyr på trädet



Jung och ro



...



Foton tagna av Christofer Lind




Strawberry flavor. Ja. Smaken på mitt läppcerat.



Min senaste recension på Livskick

Jag är mer än trött. Och sängen lockar. Tänk. Klockan är inte ens tio. Och jag har möjligheten att bara lägga huvudet mot kudden och somna. Det kommer bli min sanning inom en halvtimme. Jag var ju så sugen på att blogga.

Sitter här hemma ensam i soffan och känner mig så nöjd. Har varit på ytterligare ett ViPR pass (här kan ni läsa om hur det var första gången jag testade) och måste säga att veckans träning blev av. På riktigt. Äntligen verkar den onda ryggen ha försvunnit, och nu yogar, promenerar och tränar jag mer eller mindre som vanligt. Det är skönt!

Det hinner hända så mycket mellan varven. Och blogginlägg skriver jag när andan är den rätta. Jag tycker om att blogga. Men det är också mycket annat som pockar på min uppmärksamhet.






En Sture fyllde 70 år. Samling med mysljus och blommor        Foto: C. Lind



Nya ansikten i Livet                                 Foto: C. Lind



Samtal matchar bra med mat                            Foto: C. Lind



Tårta matchar med mage                              Foto: C. Lind




Jag och hjärtevännen stannade tills skymningen passerade



Det kom en tid för arbete. Som jag arbetade. Ja. Bilden är tagen idag på eftermiddagen



Men så var det detta med min mixer. Den har väntat tålmodigt sedan födelsedagen, för att bli använd....




Och dagen till ära (idag) blev det en kanongod bananshake med banan (1,5 st), citron (saft från en liten), mjölk (3,5 dl) och kryddat med en gnutta socker, kanel & kardemumma. Det var precis vad jag behövde. Och du förstår, det här är en riktig mixer. Med finfin motor som spinner. Jag blev alldeles glad! Tack till min finaste!



Du har väl inte missat min kundaliniyogaartikel? Det är Janne Spetz som satt ihop programmet för Livskicks läsare. Välkomna in! Det är Christofer Lind som har tagit bilderna.




Låtar som hjärtat vibrerar till

Jag saknar dig mindre och mindre (Melissa Horn)
Emmylou (First Aid Kit)
Some die young (Laleh)



Den där halvtimmen har gått nu....Dags att sova!

Jag söker lugn. Jag går bort från Inspirationen. Jag har nämligen en massa på lager. Allt är möjligt. Gränserna för vad jag gör suddas ut. Lite äldre sedan igår, då jag fyllde år. Är en mixer rikare. Och Hello Kitty tofflorna som jag fått av syster matchar vintern utanför. Laleh sjunger och hjärtat diggar med. Men jag vill vara oinspirerad. Det är ett problem - då det är mycket som inspirerar mig. Men vet du? Jag behöver bara lugn nu. Och det har jag fått idag. För jag promenerade med finaste hunden Elviz medan kompisen Ulliz var och handlade. En sån där snabb promenad. Så att det sedan kittlar i benen. Min kropp älskar det. Min knopp gråter om den inte får göra precis det.

Totalt endorfindrogad sitter jag och funderar. På stort och smått. Vad kreativitet föder. Vad inspiration kan bidra till. I mitt liv.

Du ska veta att du är något.





Jag & kärleken gjorde laxburgare med sallad och röror från La Gomera - toppengott!
Foto: C. Lind



Kärlek i rosformat



Lite luktagott & handkräm



Blå pyjamas



Ja



Varm fot






Jag vann ett träningskort i helgen. I en roddtävling. Är inte det ganska bra jobbat?



Kärlek är en härlig ingrediens i livet

Mitt sätt att säga: livet är härligt

Vi kikar närmre på de senaste dagarna


Fördel när man har ont i ryggen: käreste och Herr H lagar coq au vin - alltså kyckling med vin i gryta. Ej att förglömma de morötter och svamp som Herr H hade ansvar för. Otroligt gott! Vi handlade bland annat på Hötorgshallen - fantastisk kyckling och fin persilja!    Foto: C. Lind




Ont i ryggen är ingen orsak för att inte röra på sig. Jag gick ut och letade....



Jag fann en stege



Jag fann minimalt med färg



Snön tynger



Jag fick en bok igår. Inspiration till att städa kökshyllan infann sig



Gillar datorn. Men gillar också soffan. Ommöblering är på schemat.





Fyra månader av kärleksvibrationer i hjärtat

Livet snurrar. Inte.

Tänk att jag faktiskt kan vara fokuserad. Och göra en sak i taget. Och avsluta det jag har påbörjat.

Jag har lagat mat i olika konstellationer.

Jag har köpt klippkort på Sportlife. Och tränat mig lycklig. Här på högerkanten kan ni läsa om vad jag tränar denna vecka.

Jag har firat jul. På lyckligt vis. Tappade bort min trisslott för att sedan hitta den och skrapa. Vann inget. Men var mest lycklig för att vi funnit den igen. Jakten på den försvunna trisslotten fick sig ett slut.

Jag har läst en bok om kvinnor som tvångsvårdas på rättspsyk. Utan att ha begått något brott. Jag upprördes. Och är man rörd ska man agera. Recension inom kort. Boken heter Slutstation Rättspsyk och jag fick den som julklapp av fina Dorot. De duktiga författarna har en blogg som hör till boken. Här.

Och så kom det nya året. Schvish så var 2011 till ända. Ett år då jag

Fyllde år (januari)
Snöade in på lyckobegreppet tack vare programmet "Jakten på lyckan" (februari)
Köpte löpardojorna som har hängt med sedan dess! (mars)
Jag föreläste om lycka på Eggeby Gård - och började med visualiseringar (april)
Hälsade på Johanna för att gå Vårruset och hängde då i Umeå! (maj)
Jag intervjuade Pia Johansson i Taras nummer 9 (juni)
Jag promenerade en hel del på Djurgården (juli)
Gjorde en sedvanlig utflykt till Tyresta med Herr Höckert (augusti)
Jag hängde med Årstatjejerna (september)
Vi var i fokus (oktober)
Fortsatte med Gröna Linjen lite grann (november)
Familjen var i fokus (december)



Mest stolt var jag nog över detta: Jag sprang min första mil! Topploppet 2011

För bara några timmar sen körde jag mitt första löppass efter förkylningen. Nästan sex kilometer blev det, och det finns flera ord som kan beskriva känslan: lycka, styrka, endorfinrus, stolt.... Det var spännande, eftersom underlaget är annorlunda nu, och vintern har börjat smyga sig in. Men det gick bra, jag var lagom klädd och några broddar behövdes inte än. Men ifall det skulle behövas så har jag införskaffat det, samt en reflexväst!

Igår hade vi familjemiddag - lax med potatis och pepparrotskräm, och brysselkål med dressing av citron och honung. Himla gott och trevligt. Sen satt vi mest och slappade i soffan, tills mamma tyckte att det var dags för rim. Sagt och gjort. Vi fick till några riktigt bra rim. Det gjorde att jag idag började rimma till några av mina klappar. Faktiskt riktigt roligt! Delger vid ett senare tillfälle (efter jul).


Hyacinterna blommar inte än. Men det gör jag, i löpningen!



Sex laxar i en laxask? Nja, men fem i en ugn!



Tre Arvidssonska damer                                            Foto: C. Lind



Sven undrar



En kort promenad för att piggna till lite. Här mamma i en ny mössa



Kvällen avrundades med tre tappra som spelade kort         Foto: C. Lind & E. Arvidsson





Träning ligger mig ju varmt om hjärtat. Snart kommer ett inlägg med några tankar. Hold on!

Det är spännande livet. När jag märker hur mycket som talar till mig. Och jag vill göra om mina upplevelser till text. Som när jag ser två ganska små flickor gå och handla. Med en minikundvagn. Och röd handväska i vagnen. Och jag hör dem diskutera om de ska köpa Lindts choklad eller inte. För den var ju himla god ändå. Och så går de vidare. Och jag tänker, hur vuxen kan man inte vara, trots ålder?

Text eller inte - mest inte på sistone - bloggen slumrade till. Jag har inget svar på "varför". Jag vet bara att jag har saknat den. Saknat att redigera bilder. Saknat textfriheten.

För jag har ju upplevt. Melissa Horn i onsdags. Hon sjunger så som jag vill höra. Satt med bästa vännen Svenne och på andra sidan satt kärleken.

Julen upplever jag med. Upptakten. Har pyntat hemma, som ni sett i tidigare inlägg. En vän glömde sin hyacint här, och nu doftar den gott i köket. Påminner mig om farmors jular. Julkort har jag tillverkat och skrivit. Och äntligen lagt på lådan.

Jag har gråtit, skrattat, försökt att bli av med en rejäl portion ångest, slappat (hela helgen), fått en fin klapp på posten (tack Dorota!), tänkt en hel massa på nästa års utmaningar, planerat att träffa fina Johanna (som vågar!)...

Apropå slapp. Ja, ni ser själva...





Tag två personer - släpp ut dem på en härlig promenad, gärna i ett närområde



Se till att le mycket, för bästa upplevelse



Låt dig inspireras av både brevlådor och djur, gärna i kombination!



En portion Café går alldeles utmärkt!



Addera gärna vaniljbullar och varm choklad. Kaffe latte går också bra



Mys utav bara 17!



Resultatet: En Emilia av god kvalitet



Råkar du göra en saffranssoppa med lax och vitlöksmajonnäs får du en guldstjärna!





Gråta för gråtandets skull

Det blir inte alltid som man tänkt sig. När jag aktiverar mig maximalt känner kropp & knopp ibland: stopp! Men eftersom jag gläds av allt roligt man kan göra (som att prata med sängförsäljare dagarna i ända, laga mat och springa trots kallt väder) så hör jag inte mig själv alltid. Då blir resultatet - en megaförkylning. Men jag har en bundsförvant och tillsammans gör vi allt i vår makt för att jag ska bli frisk. Jag laddar med diverse alvedonpiller, sinova, bafucin, kan jang och egentillverkad ingefäradryck. En och annan apelsin landar i magen också. Sa jag att lussebullarna försvinner också? Mystiskt. Goda.

Jag är vid gott mod och ska fightas allt vad jag kan! För jag vill ut och springa igen! Och yoga! Det får bli en megavilovecka. Men jag trotsade lite av sjukbacillerna och sprang iväg och köpte julklappar. Himla trevligt!







Foto: C. Lind





Tänk. Åh

Några stunder




Kungsgatan pryds av ljus. Och lilla Jag                    Foto: C. Lind



Igår var jag som sagt på ett suveränt fik. Och kom hem en tröja rikare - se nedersta bilden till höger - en klassisk Emilia-tröja med ränder



Ingen brist på mat här inte. Både sushi, som syster bjöd på, och sedan en finfin fika med lyxsaffransbulle
När jag höll på att rensa här hemma fann jag recept på världens bästa saffranskaka. Receptet hänger nu på kylskåpet...
Sista bilden är tagen av C. Lind

Det här med kärlek. Är jag extra sårbar då? Eller kanske snarare extra stark? Lite av varje?

Min andra kärlek är lånad. Han heter Canon. Och är en systemkamera. Inte visste jag att jag skulle falla pladask. För dig faller jag fortfarande.

Jisses. Ska det bli ett fotomonster av mig? Fotomonstret AB.

Ni vill väl se?


Jag fick kurs häromdagen. Fotade och blev fotad. När du ser mig, är jag sedd på riktigt
Foto: C. Lind



Att fota mat blev en fröjd. Att äta den också



Allt blir helt plötsligt fotobart. Prylarna i rummet talar till mig. Eller jag till dem



Man skulle kunna tro att jag bara klickar. Men jag jobbar också - nu senast har jag intervjuat en intressant forskare om barns hjärnor. Det säger i och för sig klick mellan mig och mitt jobb också. Klick.



Ljus. En svaghet jag har. Även för lukten som uppkommer när man släcker dem.



Imorse när vi vaknade möttes vi av detta. Glädje & mörker i ett. Vilken kombo



Ingen höst utan äppelpaj. Och ingen äppelpaj utan vaniljsås. Lyxliv.



Mina pelargoner ger sig inte. Aldrig.


Om du. Om jag. Om vi.

Det bor en ängel i mitt rum. Hon gör mig lugn.
Det bor en annan i min kropp. Hon har den vackraste av själar.
Hon är kärlek. Hon är hopp.
Och hon berättar för mig, allt det jag säger dig
Jag älskar dig

(Eva Dahlgren, Ängeln i Rummet, versionen såsom jag hör den)

Versionen som Laleh gör i Så mycket bättre är en av de låtar som jag lyssnar på nu.

På kvällarna, innan jag går och lägger mig, händer det något i själen. Jag tänker i textform och formulerar allt det där jag vill skriva. Till dig. Till er. Till många. Skrivlusten är maximal. Ändå väljer jag att sova. För att Rutan är prioriterad. Det är en balansgång. Och jag väljer att inte gå på mina impulser just nu. Även om det kliar i fingrarna.

Nu är det en ny jobbdag. Eller jobbtimme mer exakt. Jag fungerar bäst om jag får arbeta intensivt i någon timme, för att sedan ta paus. Faktum är att de bästa idéerna får jag när jag vilar eller när jag är ute i spåret. Så lägg in vila på schemat - du vinner på det! (eller träning!)

Små justeringar. Stora promenader. Andning som fungerar. Kärlek i hjärtat. Gammalt i dåtid, Nytt i nutid. Ge mig mod.



Kanske le lite extra



En promenad som bjöd på höstlukt. Jag var liten för en stund



Hitta det där



Att vandra in i ditt hjärta Maria



Fasader i centrum



Ljuset bjöd på något nytt för mitt sinne



Jo. Jag tyckte detta var bra. Alltså formuleringen



Du får min själ att blomstra




Se men inte röra. Röra men inte se

Rutan continues. Nu med medverkan av Viljan att förändra. Småhuttrandes halvsitter jag i sängen och tittar på bilder från i helgen. Glad är jag. Men det är något mer också. Och därför vill jag gömma mig i ditt hjärta.



Kärlek & Sol = Sant



I min Ruta finns det plats för Höstliga intryck. Som ett guldgult träd



Du & Jag = Ja



Oslagbar Höstdag



I Hjärtat Vår



Solstrålar som inte bländar alltför mycket



Värmande färger

Små saker gör skillnad.
Rutan. Ja du Rutan. Kanske behöver jag tydligare kommunicera för mig själv vad som ska finnas därinne. Och det här med Luft. Det måste finnas luft i rutan. Annars kvävs jag. Det kan ha varit så att jag har kvävts litegrann den senaste veckan . Men så kommer det tillfällen då jag bara andas. Och det är på riktigt då. Jag stannar upp, tänker på tanken Andning. Och så gör jag det. Jag var på väg till tvärbanan för någon dag sen. Och jag uppmärksammade ett Stressat Hjärta. Då var andningen det bästa jag kunde ta till. Det hjälpte.

Vadå? Är hon stressad? Nej. Men jag är lätt-stressad. Det behövs inte alls mycket ibland. Men jag är också lätt-ordnad. Om jag tar tag i min stress så kan jag bemästra den. En styrka.

Stora saker gör också skillnad.
Annars kan jag berätta att min fina bror kom till stan denna vecka. Och i fredags tog vi oss till Fotografiska. Bor du i Stockholm tycker jag absolut att du ska bege dig. Av två anledningar: maten uppe i Caféet/Restaurangen och Utställningarna. Vi blev väldigt imponerade av svampsoppan som vi åt. Och räkmackan till var verkligen en räkmacka. Massa räkor. Nick Brandt, vars foton nu finns på Fotografiska, är helt fantastisk. Om du vill veta mer: klicka här.













Ge mig en imorgon

Det är inte helt lätt. Att skala av. Att vara i Rutan. Den har dessutom inte så mycket plats, lilla Rutan. Det handlar helt enkelt om att välja bort och välja klokt. Det skulle vara toppen om jag nästan hade lite tråkigt, för att dra det hela till dess spets. Men jag har det bra, äter regelbundet och tränar. Och ser min tid som värdefull. Det är en förutsättning för att kunna vara i Rutan.



Selection of moments


Träffade Ulliz i söndags. Vi promenerade i Haga efter en....


....jättegod lunch!



Elviz var med på ett hörn



Hann se lite allt möjligt



Tyckte livet var vackert



Jag och Herr L var och handlade mat till middag häromdagen. Katter som försvinner är dessvärre vanligt



Vi äter middag mest hela tiden. Och lite annat också.



Jag tycker om att vara i mitt liv nu




Om du inte har lyssnat till Eva Cassidy föreslår jag att du gör det. Himla bra. Faktiskt!



Du. Kan inte annat än le

Bra fråga. Jag är i min ruta. Och jag trivs. Dessutom påminns jag om att vara i den. Mycket och länge. Men det är klart att ni ska få en uppdatering av den gångna veckan. I all enkelhet. Sen ska jag sova. Med din hand i min. På låtsas. Imorgon på riktigt. Skala av. Vara med dig.



I min ruta finns det plats för sånt här



Och detta med



Jag hann köpa ett par röda handskar. 199 pix på Åhléns. Här instruerar jag syrran hur man städar handfatet. Insåg att jag hade handskarna på mig fortfarande. Ja. Ni ser själva



Åh ja. Maria & jag träffades för planering av solresa. Vi hann med en finfika med fantastisk juice. Och Jag hann andas lite.



Jag hann träffa Herr Höckert. Och Herr L som numera huserar i mitt hjärta. Vi såg Amanda Fondell sjunga igen. Och jag adopterar henne gärna.



Plötsligt var det lördag. Och Syster skulle firas. Toppengänget hade det bra. Herr Pappa undviker kameralins, men han var med, det kan jag intyga!



Jorå. Kom på andra plats med min orangea klot. Pappa skadade sig på sista ronden. Men han bet ihop och lät mig slå ner hans käglor. Herr Höckert imponerade och spöade samtliga deltagare med sina strikes. Men det var inte det enda vi skulle göra denna kväll...



Vi blev bjudna på restaurang av Pappa. Trevligt sällskap och god mat...



Förrätt: laxtartar på kavring
Huvudrätt: kalvkött med sås, potatiskaka, marinerad sparris och marinerade tomater
Efterrätt (ej bild) gudagod creme brulee med havtorn



Vi var alltigenom nöjda! Bra initiativ av vår käre far. Som här kramar om sin dotter. Så pass suddig bild att han får vara med!




Nu: inga tankar. Nu: sova

Jag går in stenhårt för det här med min ruta. En regel som gäller där är: begränsa dig, ofta. Jag säger som så här: det är inte lätt. Men jag står på mig. Lite enklare, lite mer vara. Och om det nu ska vara något göra med i bilden, så ska det vara noga utvalt och uttänkt. Slösa inte med din tid. Den enda jag vill slösa tid på är dig.

Här kommer några saker som fick plats i min ruta denna helg. Färgerna representerar hur mitt hjärta mår just nu. Hela paletten.


Rött. Och jag är dessutom på jakt efter ett par röda handskar som jag såg på Åhléns



Orange. Värme. Du



I fokus. Lila. Djup


Inte ensam



Jo. Du fyller min ruta





....